I en skyddad arbetsmiljö

Allt fler apotekare och receptarier arbetar inom de 21 regionerna. Enligt Sveriges kommuner och regioners, SKR, senaste statistik är det 1 210 farmaceuter som arbetar på någon av regionerna. Förmodligen är det fler eftersom SKR:s senaste statistik är från november 2024.

Ungefär 50 av dem arbetar inom Region Örebro län, vid Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett.

— Många farmaceuter jobbar i dag nära vår den och är ute på vårdavdelningarna på de tre sjukhusen. Något som alla verkar se som en stor fördel, säger Sara Fors i grunden apotekare och enhetschef för Sjukvårdsfarmacin som är en av Läkemedelscentrums tre enheter.

Sara Fors berättar att avdelningsfarmaceuter sedan några år blivit ett allt vanligare inslag på vårdavdelningar. De hjälper till med den praktiska läkemedelshanteringen samtidigt som de bidrar med ökad farmaceutisk kunskap och utgör ett stöd för vårdpersonalen i läkemedelsfrågor. De bereder exempelvis läkemedel för infusion och injektion, antibiotika, parenteral nutrition och så vidare.

De säkerställer också att alla läkemedel finns tillgängliga. Avdelningarna har ett bassortiment med läkemedel, samtidigt som patienter kan ha allehanda läkemedel som inte alltid finns tillgängliga på avdelningen. Då har farmaceuterna koll på om det går att hitta i ett gemensamt förråd, eller om de går att låna från en annan avdelning. De förbereder för sjuksköterskorna så att alla läkemedel ska finnas tillgängliga, när de ska iordningställa och administrera till patient.

— Vi hjälper också till med att förbereda när en patient ska åka hem eller till ett kommunalt boende. Då får de med sig läkemedel i jourdoser, eller hemdoser som vi också kallar dem, som ska täcka glappet till det att patienten kan hämta ut sina läkemedel på recept eller får sin dosrulle, säger Sara Fors och fortsätter:

— Sedan vi gick över till Cosmic i september 2024 så förvaltar vi alla läkemedelsmallar i Cosmic så det har vi också flera farmaceuter som jobbar med.

Läkemedelscentrum som ligger i Universitetssjukhuset Örebro har ett övergripande ansvar för läkemedelsfrågor inom Region Örebro län och arbetar bland annat med läkemedelskommittéarbete, upphandling, uppföljning av läkemedelsförskrivning, läkemedelshantering, sjukvårdsfarmaci, klinisk farmakologi, framtagande av rutiner och styrande dokument samt utbildning och informationsverksamhet. Läkemedelscentrum är också en universitetssjukvårdsenhet och bedriver forskning.

Sjukhusapoteket som försörjer regionens sjukhus med läkemedel togs i oktober 2024 över av Region Örebro län. Verksamheten är nu en del av Läkemedelscentrum och läkemedelsförsörjningen innefattar läkemedelsleveranser, läkemedelsservice, vätskevagnar och extemporeläkemedel.

Det finns flera fördelar med att driva sjukhusapoteket i egen regi, berättar Sara Fors.

— Läkemedel är en stor del av hälso- och sjukvården, och är en av de vanligaste behandlingsformerna. Innan kretsade mycket av verksamheten kring att förvalta avtal. Allt blir väldigt fyrkantigt och när det händer saker måste det avtalas om eller skrivas till, säger Sara Fors.

— Därför blir det smidigare att vara en enda verksamhet. Vi kan samarbeta mycket lättare, vi har möjlighet att jobba sömlöst och kan lägga mer energi på att se till att vi kommer ut mer och mer i vården. Framför allt att det blir en långsiktig lösning som är stabil men samtidigt flexibel.

Enligt Erik Fredholm ges nu större möjlighet till att utveckla nya tjänster kring läkemedel och läkemedelsservice, och farmaceutisk rådgivning kan bli mer integrerat.

— Kostnadsbesparingar har aldrig varit någon drivkraft för att vi ska ta över i egen regi, utan det har varit de kvalitativa delarna. Vi kan nu göra mer vad vården vill ha, säger Erik Fredholm.

— Det har verkligen märkts i steriltillverkningen. Där har det ökat jättemycket, vi har varit flexibla och anställt fler. Varför ska sköterskan blanda den där piptaz-sprutan på avdelningen när det är effektivare och bättre att vi gör det inne i sterilen vilket höjer kvaliteten på beredningen och förlänger hållbarheten?

Har det blivit bättre?

— Det tror jag. Vi har i alla fall kunnat utöka vår service, och det har mottagits väl så efterfrågan har ökat. Så uppenbarligen fanns det ett större uppdämt behov. Mari-Mall Winner, apotekare och kvalitetsansvarig för Sjukhusapoteket men också sakkunnig för radiofarmaberedningar och dialystillverkning delar den uppfattningen.

— Jag tycker inte att vi har stött på några större utmaningar eller överraskningar som varit jobbiga i och med att vi tog över i egen regi. Inget som vi inte har vetat om sedan tidigare. Det är systemstöden, upphandling och implementering, som har krävt mycket arbete. Men vi visste om att vi behövde ett nytt systemstöd, säger Mari-Mall Winner.

Sedan september 2024 använder Sjukhusapoteket i Region Örebro län ett nytt it-system för läkemedelshantering, ApoSuite, som tillhandahålls av Medovia (tidigare Apoex).

I stora rymliga lokaler på universitetssjukhuset finns läkemedelslager där farmaceuter hanterar beställningar och skickar ut läkemedel till sjukhusens verksamheter.

Farmaceuterna jobbar måndag till fredag dagtid, men flera av dem på Sjukhusapoteket har beredskap ungefär var sjunde vecka om det dyker upp behov utanför de vanliga öppettiderna.

Anna Björklund är apotekare och jobbar med extempore på Sjukhusapoteket.

— Jag har jobbat med extempore och tillverkning här sen 2011 men då var det Apoteket AB som drev verksamheten. Jag har även varit i väg och jobbat på Apoex men det var också med extempore och tillverkning. Så jag har jobbat på olika företag med en liknande verksamhet, säger Anna Björklund.

— Att jag har hållit på så länge, och mestadels på samma arbetsplats men med olika arbetsgivare, är väl ett tecken på att jag trivs bra med det jag gör.

Hur skulle du beskriva er dagliga verksamhet?

— Det handlar om att tillverka beredningar för sjukhusets verksamheter, bland annat cytostatikatillverkning där vi gör beredningar till patienter som får behandling mot sin cancer. Sedan har vi steriltillverkningen där vi bland annat gör antibiotika, smärtstillande och näringslösningar.

Helén Merkell är apotekare och tillhör den strategiska enheten där hon är processledare för att bygga upp en ATMP-verksamhet för cellterapier.

— Sedan några år tillbaka jobbar jag halvtid i Regionernas samverkansmodell för läkemedel med upphandling och sen i februari är jag processledare på enheten för ATMP där målet är att vara en tillverkningsenhet för kliniska prövningsläkemedel baserade på celler, säger Helén Merkell.

— Mycket är samma som extempore men ett snäpp ytterligare eftersom tillverkningstillstånd krävs. Här är jag ensam farmaceut men jobbar tillsammans med bland andra molekylärbiologer och biomedicinska analytiker. Jag jobbar även med införandet av marknadsgodkända ATMP på sjukhuset.

En av de farmaceuter som jobbar på Universitetssjukhuset Örebro men inte på Sjukhusapoteket är Ellen Meijer.

— När jag började bli klar med utbildningen visste jag att jag absolut inte ville jobba på apotek, men alla sa att som receptarie är det apotek som gäller. Det vägrade jag tro på, säger Ellen Meijer.

Hon googlade på alla jobbannonser som innehöll ordet farmaceut och hittade då en annons om att de sökte en radiofarmaceut på Karolinska sjukhuset i Solna. Hon sökte jobbet, kom på intervju och anställdes.

— Först under intervjun berättade de vad jag skulle göra, och vad tjänsten innebar och det lät väldigt spännande.

Efter ett par år bytte hon till en liknande tjänst på Universitetssjukhuset Örebro och där är hon i dag head of production på radiokemisektionen, en sektion som finns på alla sju universitetssjukhus i Sverige.

Vid utredningar av svåra sjukdomar, främst vid tumörsjukdomar, ingår en rad undersökningar med en PET/CT-kamera. För att kunna använda den tekniken krävs tillgång till radioaktiva isotoper, spårämnen för medicinsk bilddiagnostik, som patienten injiceras med via dropp.

2022, samma år som Ellen Meijer började, öppnade Universitetssjukhuset Örebro en cyklotronanläggning. En cyklotron är en partikelaccelerator som används för att framställa just radioisotoper.

— Eftersom vi har tillverkning följer vi ett helt annat regelverk som är mycket mer strikt. Först behöver vi ett tillverkningstillstånd för att få tillverka radiofarmaka överhuvudtaget. Det fick vi i höstas, säger Ellen Meijer.

— För den produkten som vi vill göra nu behöver vi också ett marknadsföringstillstånd. Vi räknar med att få besked före sommaren.

Den lilla sektionen där Ellen Meijer i dag är enda farmaceut har en arbetsvardag som innebär strikta säkerhetsrutiner med blyinfattad utrustning, skyddskläder och tredubbla strålningsmätare varav en ring på fingret. Själva cyklotronen står bakom en drygt två meter tjock betongdörr.

— Är du orolig av dig ska du inte jobba här. Men jag känner ingen oro för vi har förberett och tänkt igenom allt som skulle kunna hända, så förhoppningsvis kommer det inte att hända något.