Göteborgsforskare: Mounjaro kan även hjälpa mot alkoholism

Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare i en studie visat att substansen semaglutid, som finns i diabetes- och viktläkemedlen Ozempic och Wegovy, dämpar alkoholintag hos råttor.

Nu visar universitets forskare för första gången att tirzepatid, den aktiva substansen i diabetes- och obesitasläkemedlet i Eli Lillys Mounjaro, minskar både alkoholintag och återfallsliknande beteenden hos råttor och möss.

Resultaten som publiceras i Lancettidskriften eBioMedicine, visar att det frivilliga alkoholintaget mer än halverades hos djuren som fick tirzepatid.

Djuren ökade inte heller sitt drickande efter en period utan alkohol, i stället minskade det jämfört med tidigare.

Forskarna framhåller särskilt att studien kunnat visa på varför läkemedlet ger effekt mot alkoholkonsumtion.

— Vi såg tydliga och kraftiga minskningar på både långtidsalkoholdrickande, överdrivet drickande och återfallsdrickande hos båda könen. Det som gör studien särskilt intressant är att vi också fått en ny inblick i hur denna typ av läkemedel kan påverka hjärnans belöningssystem, säger Christian Edvardsson, doktorand i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Tirzepatid, det första läkemedlet som har dubbel verkan på receptorer för mättnadshormonerna GIP och GLP-1, blev under hösten 2024 tillgängligt på svenska apotek för behandling av typ 2-diabetes. Det har sedan dess snabbt blivit Sveriges mest sålda läkemedel, mycket på grund av effekter på kroppsvikten. Eftersom substansen redan används kliniskt och är välstuderad när det gäller säkerhet kan det underlätta framtida studier även inom alkoholberoende, anser forskarna.

I studien kunde forskarna visa att tirzepatid dämpade alkoholens påverkan på dopamin, ett viktigt signalämne i hjärnans belöningssystem som bidrar till att alkohol upplevs som belönande. Effekten verkar åtminstone delvis förmedlas genom hjärnområdet laterala septum, ett område som är kopplat till motivation, belöning och återfall i både djur och människor. Resultaten ger en möjlig neurobiologisk förklaring till tidigare fynd om att liknande läkemedel kan minska intag och sug av alkohol.

I laterala septum såg forskarna bland annat förändringar i så kallade histonrelaterade proteiner, som påverkar hur gener slås av och på. Förändringar i dessa proteiner har tidigare sammankopplats med drogbruk och beroendesjukdomar. Studien visar dock inte att dessa förändringar i sig orsakar den minskade alkoholkonsumtionen. Resultaten tyder snarare på att de kan vara en del av de biologiska mekanismer som påverkas av tirzepatid.

Studien har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med kollegor vid amerikanska Medical University of South Carolina, och bygger på en kombination av intag- och beteendetester, mätningar av signalämnen i hjärnan och molekylära analyser.

— Det här är inte en ny behandling för alkoholberoende ännu. Men resultaten stärker bilden av att läkemedel som påverkar de här systemen i hjärnan kan vara relevanta att studera vidare för att hitta nya behandlingsalternativ, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i pressmeddelandet.

Läs mer >> Bantnings­läkemedlet Mounjaro är nu Sveriges mest sålda läkemedel

Förskrivning av fetmaläkemedel utan subvention ökar kraftigt

Ökade läkemedels­kostnader får SKR att varna för risker