Dödligheten hos personer med hiv fortsatt hög jämfört med den övriga befolkningen, bland annat på grund av ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Dödligheten hos personer med hiv fortsatt hög jämfört med den övriga befolkningen, bland annat på grund av ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, och i delar av södra Afrika anses hivinfektion förklara upp till en fjärdedel av all hjärt-kärlsjukdom.
För att ta reda mer om vad sambandet beror på har forskare från bland annat Göteborgs universitet via avföringsprover kartlagt bakterier och virus i tarmarna hos totalt 327 personer med hiv och 260 kontrollpersoner utan hiv.
Personerna kom från Uganda, Botswana och USA. Syftet var att förstå hur både hiv-läkemedel och viruset i sig påverkar tarmfloran. Resultaten visade att hiv påverkade tarmflorans sammansättning på olika sätt i de olika länderna i studien. Forskarna fann också likheter, bland annat en ökning av gener som kan hjälpa bakterier att kolonisera tarmslemhinnan.
— En stor del av vårt immunförsvar återfinns i just tarmen. Dessa förändringar var direkt kopplade till sjukdomens effekter på immunsystemet, det vill säga minskningen av de vita blodkroppar som hiv angriper, säger Karolina Sjöberg Jabbar, förstaförfattare till studien och forskare vid Wallenberglaboratoriet för kardiovaskulär och metabol forskning vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Karolina Sjöberg Jabbar är forskare vid Institutionen för medicin.
I studien såg man bland annat att läkemedel mot hiv påverkade tarmfloran på olika sätt i olika regioner. Hos deltagare i Uganda och Botswana som använde läkemedlet efavirenz, ett vanligt hiv-läkemedel som hämmar just omvänt transkriptas, syntes stora förändringar.
Framför allt sågs en kraftig minskning av bakterien Prevotella. Nedgången kunde kopplas till en okontrollerad spridning av fager som specifikt infekterar Prevotella-släktet, men normalt hålls i schack av bakteriens immunförsvar.
Genom experiment och simulationer upptäckte forskarna att läkemedlet inte bara hämmade omvänt transkriptas hos hiv, utan också hos Prevotella, som då fick ett sämre skydd mot virusinfektioner i form av fager. Hos personer i USA som använde samma läkemedel syntes inga motsvarande förändringar.
Karolina Sjöberg Jabbar menar att fynden i studien pekar på hur viktigt det är att läkemedel utvärderas i olika geografiska kontexter, inte bara den västerländska.
— Vår studie visar att läkemedel kan ha olika biverkningar i olika populationer beroende på personernas tarmmikrobiota, som i sin påverkas av kost och livsstil. Det är också något man kan behöva ta hänsyn till när man väljer behandling, säger hon, i pressmeddelandet, och fortsätter:
— Det andra huvudbudskapet för mig är att rubbningar av samspelet mellan virus, bakterier och mänskliga celler i tarmen kan leda till kaskadeffekter med stor betydelse för hela vår hälsa. Forskningen har bara börjat skrapa på ytan av dessa komplexa samband.
