Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Apotek är den arbetsplats som oftast är utsatt för rån

Tidigare var rån en av de vanligaste orsakerna till allvarliga kriser på arbetsplatser, men antalet rån har minskat kraftigt. Undantaget är apotek som fortsatt är utsatta för rån, visar ny rapport.

UPPDATERAD. Norrköping, Partille, Burträsk, Göteborg och Varberg. Det är några av alla de orter vars apotek drabbats av rån det senaste året. Förutom att ett brott begås drabbar det de anställda, och det blir tydligt att apotekspersonalen arbetar i en utsatt situation och i en krävande arbetsmiljö.

Hot och våld har länge varit den vanligaste krisen på arbetsplatser. Idag ser vi dock en förändring, med en ökad förekomst av hot som riktas specifikt mot individen i sin yrkesroll, samt digitala påhopp visar en rapporten ”Kriser i arbetslivet 2025” från Falck. Kriserna varje arbetsplats måste vara redo för har skiftat i takt med ett förändrat samhällsklimat och en digitaliserad vardag de senaste tio åren.

Rapporten bygger på en analys av samtliga krisärenden som Falck hanterat under en tvåmånadersperiod åren 2015, 2020 och 2025, nationell statistik samt erfarenheter från Falcks krisspecialister.

— En kris drabbar inte bara organisationer och system, utan det påverkar också människorna bakom – deras trygghet, motivation och framtidstro, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck i ett pressmeddelande.

Arbetsgivare har blivit mer proaktiva i att erbjuda krisstöd till yrkesgrupper där kriser är en förväntad – men likväl påfrestande – del av arbetet. Det kan handla om dödsfall i vården eller att möta svåra olyckor inom räddningstjänsten. Jämfört med 2015 har andelen krisstödsärenden rörande incidenter i arbetssituationer mer än fördubblats.

Mattias Klawitter är psykolog och krisstödsamordnare på Falck.

Att erkänna den här typen av ”förväntade” kriser är viktigt, anser Mattias Klawitter. Att reagera starkt på förväntade men belastande situationer kan i många fall väcka känslor av skam, då det inom många yrken finns en förväntan om att man ska klara av sådana påfrestningar i och med yrkesvalet.

— Om det inte fångas upp och bearbetas finns det risk för att det leder till långvarig stress eller känslomässig utmattning. Har man varit med om flera händelser efter varandra måste vi också uppmärksamma risken för retraumatisering, att en ny händelse triggar känslor och reaktioner kopplade till en tidigare händelse som kanske inte uppmärksammades på samma sätt då, när det var aktuellt, säger Mattias Klawitter.

Tidigare var rån en av de vanligaste orsakerna till allvarliga kriser på arbetsplatser, men i takt med att kontanthanteringen minskat i Sverige har också antalet rån gått ner kraftigt.

År 2015 och 2020 var rån den näst vanligaste orsaken att ta hjälp av Falcks krisstöd och omkring 15 procent av Falcks totala krisstödsärenden rörde rån.

År 2025 har rån kraftigt minskat, och uppgick i inledningen av 2025 endast till en procent av krisstödsärendena.

Men det finns ett undantag som sticker ut i statistiken. Den arbetsplats som tydligast fortsatt är utsatta för rån i Falcks analyser är apotek, där förövaren är ute efter läkemedel.

— Orsaken till just rånhändelser på apotek ska vi vara försiktiga med att spekulera över, där är organisationernas säkerhetspersonal bättre skickade att uttala sig. Däremot ser vi i våra krisärenden att apoteken har varor som är eftertraktade av personer som i vissa fall också kan tänka sig att tillgripa våld eller hot för att få den varan, säger Mattias Klawitter till Svensk Farmaci.

Arbetsgivarna har en viktig del i att hantera de här situationerna, hur kan de på bästa sätt göra det när gäller apoteksbranschen?

— Vår erfarenhet är att apoteken ofta har välutvecklade rutiner för att hantera kriser. Det vi ser är att utbildningsnivån bland apotekens chefer är relativt hög, och man vet en hel del om värdet av krisstöd och bra interna rutiner som är tydligt utvecklade, likartade och väl kommunicerade i hela verksamheten. Det gör att agerandet ofta blir tryggare, man får lättare att planera för åtgärder, fatta beslut och så vidare, säger Mattias Klawitter och fortsätter.

— Vid en krissituation behöver den drabbade känna att organisationen bryr sig i det akuta läget, då en krishändelse gör att man blir starkt utsatt och sårbar. Inte minst vid rånhändelser eller andra allvarliga händelser är det viktigt att närmaste chef och högre chefer, säkerhetschef, HR och så vidare är engagerade. Krisstödet från extern företagshälsovård blir ett viktigt komplement, men organisationens närvaro är ofta det som betyder mest för gruppen som helhet. 

I sin analys har Falck inte tittat på hur andelen ser ut inom olika branscher, så de kan inte svara på hur andelen krisstödsärenden fördelas inom just apotek. Men generellt nyttjar apoteken krisstödet på samma sätt som andra branscher, där vanliga händelser i krisstödet är plötsligt dödsfall, hot och våld, svår sjukdom, psykisk ohälsa, oegentligheter, organisationsförändringar och varsel med mera. 

Det är också vanligt med personal som exponeras för kunder som blir hotfulla när de blir påkomna med att snatta eller att de inte får den medicin de kräver av ett apotek, går att läsa i rapporten.

”Även om rånhändelser kan uppfattas på olika sätt av den som är direkt utsatt, är det viktigt att arbetsgivaren alltid agerar utifrån en grundhållning att det är verksamheten eller enheten som har drabbats, inte bara en enskild individ”, står att läsa i rapporten.

Läs mer >> Tre ungdomar skyldiga efter apoteksrånet i Norrköping

Man gripen efter att beväpnad med skjutvapen rånat ett apotek

Rån mot apotek – maskerade män gripna

Mest läst