Första läkemedlet mot sömnapné i sikte: ”Ett genombrott”

Sömnapné är vanlig sjukdom som drabbar 600 000 vuxna i Sverige och över 400 miljoner globalt. Sömnapné innebär att de övre luftvägarna faller ihop under sömn, vilket ger upprepade andningsuppehåll, syrebrist och störd nattsömn.

På längre sikt har den som lever med obehandlad sömnapné ökad risk för högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar, stroke och diabetes typ 2.

Trots att sjukdomen är vanlig finns ännu inget läkemedel som kan behandla orsaken.

Standardbehandlingen med andningsmask fungerar bra men är svår att använda för många. Upp till hälften av patienterna avbryter behandlingen inom något år eftersom masken kan upplevas obekväm eller störande för sömnen.

Men nu ger en europeisk klinisk studie, där Göteborgs universitet haft en betydande roll, hopp om en läkemedelsbehandling för dem som inte klarar andningsmask uppger universitetet i ett pressmeddelande. Läkemedlet sulthiam, sedan tidigare godkänt mot en form av epilepsi hos barn, minskar antalet andningsuppehåll och förbättrar sömnkvaliteten för patienter med obstruktiv sömnapné.

Studiens resultat publiceras i The Lancet och omfattar 298 patienter med måttlig till svår sömnapné, där en fjärdedel fick placebo och övriga deltagare fick läkemedlet sulthiam i olika dos. Den kliniska prövningen genomfördes i fyra europeiska länder och var dubbelblind, vilket innebär att varken deltagare eller forskare hade vetskap om vem som fick det verksamma läkemedlet.

Sammanlagt 28 sjukhus och andra vårdinrättningar deltog, i Sverige var det Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Studien visar att de som fick de högre doserna av läkemedlet hade upp till 47 procent procent färre andningsuppehåll och bättre syresättning jämfört med placebo. Sulthiam stabiliserar kroppens andningsreglering och öka andningsdriften, vilket minskar risken för att svalget faller ihop under sömnen. När det gäller biverkningar var de flesta lindriga och övergående.

Jan Hedner, senior professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har haft en ledande roll i arbetet med studien.

— Vi har länge arbetat länge med den här behandlingsstrategin, och resultaten visar att det går att påverka sömnapné farmakologiskt. Det känns som ett genombrott, och nu ser vi fram emot större och längre studier för att avgöra om effekten håller över tid och om behandlingen är säker för bredare patientgrupper, säger Jan Hedner i pressmeddelandet.

Från Göteborgs universitet har även Ludger Grote och Kaj Stenlöf gjort viktiga bidrag i arbetet.