Mary Brunkow, Shimon Sakaguchi och Fred Ramsdell.
De flesta känner nog någon som lider av en autoimmun sjukdom, som exempelvis ledgångreumatism, diabetes typ 1 eller glutenintolerans – det vill säga sjukdomar där kroppens immunförsvar attackerar den egna kroppen.
Förekomsten av autoimmuna sjukdomar ökar i samhället, och förutom genetiska faktorer skulle livsstil, miljöpåverkan, stress och socioekonomiska faktorer kunna vara möjliga förklaringar.
Årets Nobelpris i medicin handlar just om hur autoimmuna sjukdomar fungerar. Pristagarna Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi har upptäckt hur kroppen hindrar immunförsvaret från att attackera sig själv.
De identifierade de så kallade regulatoriska T-cellerna – immunsystemets ”skyddsvakter” – som ser till att bara främmande virus och bakterier bekämpas, inte kroppens egna celler.
I SVT:s direktsändning igår intervjuades bland andra virusforskaren Ali Mirazimi, som menar att den Nobelprisbelönade forskningen öppnar för flera viktiga genombrott:
— Upptäckterna kommer att leda till en drös läkemedel som kan hjälpa oss med många folksjukdomar, säger han.
Kroppen har två huvudtyper av T-celler som skyddar oss mot inkräktare. T-hjälparcellerna patrullerar ständigt kroppen och larmar när de upptäcker ett hot, medan T-mördarcellerna rycker in och oskadliggör angriparna.
Hur T-celler upptäcker ett virus.
Länge var det ett mysterium hur T-cellerna kan skilja mellan farliga mikrober och kroppens egna celler, särskilt eftersom vissa virus och bakterier kan efterlikna kroppens egna celler.
På 1990-talet upptäckte Shimon Sakaguchi att det finns en tredje typ av T-celler som håller ordning på de andra – de regulatoriska T-cellerna. De fungerar som kontrollanter som ser till att immunförsvaret inte går till attack mot den egna kroppen.
– De som reagerar mot oss själva måste tagga ned lite, säger Randall Johnson i Nobelkommittén i SVT-intervjun.
De andra två pristagarna, Fred Ramsdell och Mary Brunkow, identifierade genen FOXP3 som styr bildningen av de regulatoriska T-cellerna.
Upptäckten av de regulatoriska T-cellerna har lett till att det idag pågår kliniska studier på behandlingar av en rad olika autoimmuna sjukdomar som typ 1- diabetes, MS, SLE, Crohns sjukdom och ledgångsreumatism.
Men dessa T-celler kan också användas för att utveckla effektivare cancebehandlingar och lindra svåra komplikationer efter stamcellsbehandlingar.
