”Apoteken är inte rustade för att följa upp framtidens läkemedel”
Apotekspersonal har en viktig roll i läkemedelssäkerhetskedjan, särskilt när det gäller biologiska läkemedel. Men deras verktyg matchar inte det ansvar de har. Det är ett tekniskt och systematiskt hinder som måste åtgärdas, och det brådskar. Det skriver Denice Kidd i ett nytt blogginlägg.
Biologiska läkemedel utgör idag en snabbt växande del av behandlingsarsenalen mot kroniska, autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar.
Behandlingar som Enbrel (etanercept), Humira (adalimumab) och moderna cancerläkemedel har förändrat patienters livskvalitet i grunden. Men dessa läkemedel, till skillnad från traditionellt kemiskt framställda, är inte bara dyra och komplexa, de kräver också mer noggrann uppföljning när det gäller säkerhet och biverkningar. I centrum av denna uppföljning står något så konkret som ett batchnummer.
Ett batchnummer identifierar exakt vilken tillverkningssats ett visst läkemedel kommer ifrån. För biologiska läkemedel är detta avgörande. Eftersom tillverkningen till exempel kan ske i levande celler kan små variationer mellan batcher uppstå, vilket i sin tur kan påverka läkemedlets effekt eller biverkningsprofil. Det är därför det i EU-lagstiftningen (och även i Läkemedelsverkets riktlinjer) finns tydliga krav på att batchnummer ska dokumenteras vid biverkningsrapportering för biologiska läkemedel.
Apotekspersonal har en viktig roll i läkemedelssäkerhetskedjan, särskilt när det gäller biologiska läkemedel
Problemet är att detta inte speglas i hur apoteken idag arbetar i praktiken. När ett biologiskt läkemedel lämnas ut från ett svenskt apotek registreras det i vanliga fall inte vilket batchnummer som patienten faktiskt får med sig hem. Det innebär att om en patient senare rapporterar en allvarlig biverkning, till exempel en allergisk reaktion, injektionsreaktion eller försämrad effekt, kan det saknas avgörande information om vilken tillverkningssats som var inblandad. Det gör det såklart svårare att spåra och analysera mönster, och det försvårar möjligheten att agera snabbt om ett fel skulle ligga i en enskild batch.
Apotekspersonal har alltså en viktig roll i läkemedelssäkerhetskedjan, särskilt när det gäller biologiska läkemedel. Men deras verktyg matchar inte det ansvar de har. Dagens receptexpeditionssystem saknar helt funktion för att skanna, spara och vidarebefordra batchnummer till det nationella receptregistret eller till biverkningsrapporter. Det är ett tekniskt och systematiskt hinder som måste åtgärdas, och det brådskar.
Farmaceuter behöver mer utbildning och stöd för att förstå varför batchnumret är viktigt
Är det till exempel möjligt att införa en nationell standard för batchnummerregistrering på apotek, där alla biologiska läkemedel som lämnas ut automatiskt får sitt batchnummer skannat och kopplat till expeditionsdata. Det skulle kräva en uppgradering av apotekens IT-system och ett nytt flöde för registrering, men ge stora vinster i form av förbättrad läkemedelssäkerhet och spårbarhet.
Samtidigt behöver farmaceuter ges mer utbildning och stöd för att förstå varför batchnumret är viktigt och hur det påverkar deras ansvar i biverkningsrapportering. Det är fullt möjligt att skapa en digital utbildningsmodul i samarbete mellan Läkemedelsverket, e-Hälsomyndigheten och apoteksbranschen, där både tekniska och praktiska aspekter av biologiska läkemedel och biverkningsrapportering förklaras.
Biologiska läkemedel är här för att stanna och de räddar liv. Men för att de ska kunna användas säkert behöver vi det lilla nummer som kan göra hela skillnaden när något går fel. Farmaceuten är en avgörande länk i detta system, men det krävs att vi ger dem både kunskap och rätt verktyg. I nuläget har de varken det ena eller det andra fullt ut – och det är en risk vi inte bör ta.
