Adhd är förknippat med en ökad risk för bland annat självmordsförsök, substansmissbruk, olyckor och kriminalitet.
I takt med att fler diagnosticerats med adhd under de senaste åren, har också förskrivningen av adhd-läkemedel ökat. I Sverige är det nästan 200 000 personer mellan fem och 64 år som får läkemedel för sin adhd, enligt Socialstyrelsen.
Eftersom adhd-medicinering inte har pågått i stor skala särskilt länge, är det först på senare år det har blivit möjligt att undersöka effekterna av långvarigt bruk.
Det finns starka bevis för att medicinering är effektiv och reducerar typiska adhd-symptom som hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter och impulsivitet. Det säger Samuele Cortese, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid University of Southampton, i en intervju i Dagens Nyheter.
— Men adhd associeras också med en ökad risk för självmord, missbruk, olyckor och kriminalitet. Hur medicineringen påverkar dessa saker vet man betydligt mindre om.
Samuele Cortese är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid University of Southampton.
Han har tillsammans med svenska och brittiska forskarkollegor tittat närmare på just detta i en färsk studie. Totalt inkluderades nästan 150 000 svenskar mellan sex och 64 år som nyligen diagnosticerats med adhd.
Medelåldern i gruppen var 17 år, och 41 procent var kvinnor. Av dessa påbörjade 57 procent läkemedelsbehandling, där metylfenidat var det vanligaste preparatet.
Forskarna jämförde personer som hade påbörjat medicinering inom tre månader efter diagnosen med personer som inte hade gjort det och granskade journalerna under de följande två åren.
Resultaten visade att läkemedelsbehandling var kopplad till betydligt minskad risk för flera allvarliga utfall. Självmordsförsök minskade med 17 procent, missbruk med 15 procent, trafikolyckor med 12 procent och kriminalitet med 13 procent.
Zheng Chang är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.
Effekterna var ännu tydligare i vissa undergrupper – till exempel såg man en 25-procentig minskning av missbruk och kriminalitet hos personer som haft återkommande problem med det.
— En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken för kriminalitet genom att dämpa aggressivt beteende.
Det säger en av studiens författare, Zheng Chang, vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet i Solna, i ett pressmeddelande.
Behandlingen kan också förbättra uppmärksamheten vilket kan minska risken för trafikolyckor genom att distraktionerna minskar.
Studien landar mitt i en ganska hetsig debatt om den ökande användningen av adhd-läkemedel i Sverige. Läkemedelsverket utreder frågan och lämnade nyligen över en första rapport till regeringen, vilket Svensk Farmaci skrev om i juni. Myndigheten varnar för överförskrivning och medikalisering men understryker samtidigt vikten av ökad tillgång till vård och behandling.
Forskarna bakom studien menar att studien bidrar med värdefull kunskap till patienter, vårdpersonal och beslutsfattare.
– Dessa resultat ger belägg för att adhd-läkemedel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelaterade utfall, vilket bör beaktas både i klinisk praxis och i den allmänna debatten om läkemedelsbehandling, säger Zheng Chang.
