Forskare varnar: Omotiverat många nyfödda får antibiotika

När nyfödda får antibiotika är det nästan alltid mot misstänkt sepsis, ibland kallat blodförgiftning. Trots Sveriges låga antibiotikaanvändning jämfört med andra länder kunde forskarna i fjol påvisa en omotiverat hög behandlingsnivå hos nyfödda.

Sjunkande förekomst av sepsis över tid hade inte påverkat antibiotikaanvändningen. Antalet barn som drabbas har minskat under senare år, i Sverige rör det sig om ungefär 100-200 barn per år och det är vanligare att mycket för tidigt födda får sepsis.

Den nu aktuella studien från Göteborgs universitet bygger på uppgifter om drygt en miljon barn födda i Sverige åren 2012 till 2020 som föddes i graviditetsvecka 34 eller senare.

Den visar hur antibiotikaanvändningen ser ut i sex storregioner i landet. I underlaget finns också motsvarande data om enskilda sjukhus med neonatalenheter där barnen behandlas, totalt 37 sjukhus, från Gällivare i norr till Ystad i söder.

Skillnaderna är stora, utan att det återspeglas i lägre dödlighet eller förekomst av sepsis, visar studien som publicerats i tidskriften Archives of Disease in Childhood: Fetal & Neonatal Edition.

Forskarna har tittat på hur hög andel av nyfödda som gavs antibiotika under första levnadsveckan, en internationellt dominerande måttstock. I västvärlden, med sin låga sepsisfrekvens, är målet att inte överstiga en procent behandlade barn, med bibehållen låg sepsisförekomst och dödlighet.

Sverige har generellt låg antibiotikaanvändning sett ur ett internationellt perspektiv, men trots det visar studien på stora skillnader, både mellan regioner och enskilda sjukhus.

Västra Sverige hamnar högst i antibiotikaanvändning, följt av norra Sverige, sydöstra Sverige, södra Sverige, mellersta Sverige och östra Sverige. Västra Sverige låg på 3,0 procent och östra Sverige på 1,3 procent. Alla storregioner låg under en promille i sepsisförekomst.

På sjukhusnivå varierade antibiotikaanvändningen under första levnadsveckan från som lägst 0,9 procent av nyfödda upp till 4,3 procent.

Drivande bakom studien är Johan Gyllensvärd, doktorand inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

— Tröskeln för insättning av antibiotika varierar, vilket delvis kan förklaras av hur hög förekomsten är, men också med vad som sitter i väggarna. Det bygger mycket på kultur och tradition på de olika sjukhusen, säger Johan Gyllensvärd i ett pressmeddelande.

Sepsis är potentiellt livshotande och orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion. Behandling måste sättas in direkt. Antibiotika å sin sida stör bakteriefloran vilket är känsligt hos nyfödda. Med överanvändning ökar även risken för att bli bärare av antibiotikaresistenta bakterier.

— Antibiotika är livsviktigt att ge till nyfödda med sepsis, har man en sjukare population är det rimligt att användningen är högre, men vi måste öka medvetenheten om överanvändning av antibiotika och bli bättre på att särskilja infekterade barn från oinfekterade. Den här studien bidrar till att lyfta fram goda exempel och visar att det är möjligt att ha en behandlingsandel på en procent eller lägre av alla nyfödda, med bibehållen låg sepsisfrekvens och mortalitet, säger Johan Gyllensvärd.

Läs mer >> Apotekare visar att nätläkare skriver ut mindre antibiotika

”Apoteken har unika möjligheter att bli mer antibiotika­smarta”