Var tredje yrke inklusive receptarie kan undantas från skärpta lönekrav

Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att komma åt problemen med exploatering och människohandel hos vissa lågavlönade yrkesgrupper med en stor arbetskraftsinvandring.

I november 2023 ändrade regeringen reglerna för att som utländsk medborgare kunna få arbetstillstånd i Sverige, från ett försörjningskrav på 13 000 kronor i månaden till ett lönekrav på minst 80 procent av den svenska medianlönen. I utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring föreslås ett lönekrav som motsvarar 100 procent av Sveriges medianlön, vilket i dag skulle motsvara en månadslön på 37 100 kronor.

I februari 2025 gav regeringen Migrationsverket med stöd av Arbetsförmedlingen i uppdrag att upprätta en lista över yrken som kan undantas ett framtida lönekrav. För att ett yrke ska vara aktuellt för undantag ska lägsta månadslön enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen understiga medianlönen samt att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige, eller delar av Sverige.

I den rapport som Migrationsverket presenterar ihop med Arbetsförmedlingen bedömer man att 323 av 429 officiellt klassificerade yrken i Sverige har en lägsta lön enligt kollektivavtal eller praxis som ligger under 35 600 kr, som var medianlönen vid tillfället då underlaget upprättades.

152, 35 procent av alla yrkesgrupper, bedöms ha så pass stort arbetskraftsbehov att det inte kan tillgodoses med den inhemska personal som finns tillgänglig i Sverige.

Läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, lärare och receptarier är några av de 152 yrken som skulle kunna undantas från de skärpta lönekraven för arbetskraftsinvandring.

I betänkandet föreslås ett separat undantag från lönekravet för legitimationsyrken. Men undantaget föreslås bara gälla tandläkare, läkare och sjuksköterskor. Exempel på andra yrken som kräver svensk legitimation och som enligt Arbetsförmedlingens kartläggning har rekryteringsproblem är exempelvis arbetsterapeuter, veterinärer och receptarier.

För att förslaget om att införa ett lönekrav och yrken som kan undantas det krävs först en eller flera lag- och förordningsändringar.

— Vi vill betona att listan som redovisats till regeringen är ett underlag för regeringen att ta ställning till. Nästa steg är nu att invänta ett lagförslag om att införa ett lönekrav, säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare arbetstillstånd på Migrationsverket i ett pressmeddelande.

Att det är en så pass stor del av arbetsmarknaden som föreslås få undantag är anmärkningsvärt, anser Sveriges akademikers centralorganisation, Sacos, ordförande Göran Arrius

— Det visar ju bara hur olämplig den här lagstiftningen faktiskt är. Jag har full förståelse för att regeringen vill komma till rätta med arbetslivskriminalitet och exploatering, men det här är inte rätt väg att gå, säger Göran Arrius till SVT Nyheter.

— Det är förskräckligt att det är så många som exploateras men det måste rättsvårdande myndigheter ta tag i, de aktörerna bryter redan mot lagar. Det här löser inte det problemet, säger Göran Arrius till Dagens Nyheter.

Om regeringen går vidare med förslaget om minimilöner för arbetskraftsinvandring menar han att det inte bara drabbar bristyrken som är beroende av utländsk arbetskraft, utan även riskerar att hota hela den svenska modellen.

— Det slår in en kil i hela lönebildningsmodellen som är väldigt olycklig. Det här kommer ju naturligtvis också att påverka lönebildningen i de vanliga löneförhandlingarna. Hälften av alla löntagare i Sverige har lägre lön än medianen, säger Göran Arrius till Dagens Nyheter.