”Trumps tullar och deras på­verkan på läkemedels­sektorn i Sverige”

USA:s president Donald Trumps tullar på läkemedelsimport kan få långtgående konsekvenser för läkemedelssektorn, även i Sverige. De riskerar att höja priser, förändra marknadsfördelningar och orsaka leveransproblem. Även många aktiva substanser (API) importeras till USA från lågkostnadsländer som Kina och Indien. Tullar på dessa råvaror leder till ökade produktionskostnader för läkemedel där tillverkning eller vidareförädling sker i USA vilket driver upp priserna på läkemedel i USA, vilket i sin tur ökar kostnaderna på läkemedel globalt och på så sätt skapas ringar på vattnet med en inflation på läkemedel som följd.

Sverige, med sin reglerade läkemedelsmarknad, står inför potentiellt allvarliga utmaningar, särskilt när det gäller prissättningen och tillgängligheten av läkemedel. Sverige är idag starkt beroende av internationella leverantörer både vad gäller export och import av läkemedel.

Höjda kostnader till följd av höjda tullar kan leda till att tillverkare prioriterar andra marknader där de får mer betalt eller försöker flytta produktionen för att minska kostnaderna. Detta kan skapa leveransförseningar och restnoteringar, alltså att läkemedel inte finns tillgängliga i tid i Sverige. En sådan importminskning, på grund av minskat utbud, skulle då kunna leda till sämre konkurrenskraft och tillgång på läkemedel. Enligt en artikel från Reuters kan tullarna leda till att generiska läkemedelsföretag, som redan har tunna vinstmarginaler, minskar sin produktion eller lämnar marknaden helt, vilket direkt kan resultera i läkemedelsbrist. Elisabeth Stampa, styrelseordförande för det spanska generikaföretaget Medichem som är en stor leverantör av läkemedel och deras ingredienser till USA, uttalade sig om att de skulle uppleva exportstörningar om tullarna införs. Hon varnade för att tullar skulle påverka båda sidor av Atlanten och leda till prisökningar för amerikanska patienter samt störningar i leveranskedjorna.

En exportminskning av läkemedel från Sverige, minskar intäkter som i sin tur skulle används till innovation och utveckling inom läkemedelssektorn.

Om till exempel svenska företag inte kan konkurrera med de nya tullarna kan de tvingas minska sin närvaro på den amerikanska marknaden eller omdirigera sina resurser till andra regioner. En tillfällig eller delvis permanent exportminskning som följd av detta leder till intäktsförluster och minskade resurser till forskning och innovation.

En omfördelning av marknaden och handeln kommer göra att nya innovationer som egentligen skulle ha nått USA kan flyttas till andra regioner och tvärt om. Det vill säga tullarna förvrider den utveckling inom läkemedelssektorn som redan är på gång och kommer troligen resultera i en fördröjning av den vården för människor globalt. Jenni Nordborg, företrädare för Lif- de forskande läkemedelsföretagen, uttrycker stor oro över Trumps tullhot. Hon betonar att läkemedelsindustrin behöver stabila och långsiktiga förutsättningar, vilket står i kontrast till Trumps snabba beslut. Nordborg varnar för att handelskrig ofta slutar med förlorare på samtliga håll.

Många länder har nu också som reaktion på detta börjat skruvat upp sina planer om att säkerställa den inhemska tillgången på läkemedel, inklusive Sverige. Vilket minskar det globala engagemanget och skapar en form av individualism på läkemedelsmarknaden.

Syftet med Trumps tullar är just individualistiskt och grundar sig i tanken att minska USA:s beroende av utländsk läkemedelsproduktion och stärka inhemsk tillverkning. Det är bara det att läkemedelsbranschen är för komplex för den ”simpliteten”. Därför riskerar denna politik att skapa en rad negativa konsekvenser även för USA vad gäller tillgången på specialiserad medicin och pågående innovation och den generella utvecklingen inom läkemedelssektorn kommer att bromsas för alla parter.

För att mildra dessa effekter behöver svenska företag och myndigheter noggrant övervaka utvecklingen och överväga strategier för att anpassa sig till den förändrade globala handelsmiljön.

Apoteken arbetar idag febrilt med att hitta alternativa lösningar till den brist som redan råder på läkemedel och en mer skakig marknad skulle direkt missgynna apoteksbolagen. Mats Wennberg som arbetat strategiskt med förskrivna läkemedel på Apoteket AB i 40 år säger att han aldrig någonsin tidigare sett utmaningar som dessa kopplade till tillgängligheten på förskrivna läkemedel. Både apoteken och förskrivarna behöver hjälp med att på ett effektivt sätt kunna föranleda och hitta alternativ vid brist.

Ett nationellt system är på gång. Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten har arbetat med frågan en längre tid nu. I februari 2023 redovisade myndigheterna vilka informationsmängder som behöver samlas in från partihandlare, öppenvårdsapotek och vårdgivare med egna sjukhusapotek för att kunna förverkliga framtagande av nationell lägesbild för tillgång och efterfrågan till läkemedel. Året därpå utvecklade Läkemedelsverket en ny digital söktjänst för restanmälda läkemedel. Läkemedelsverket har nu meddelat att förhoppningen är att ett nationellt system ska vara på plats 2027.

Nedan finns exempel på kritiska läkemedel med stor del ensam tillverkning i USA där andra ingredienser såsom API kommer från till exempel Kina och Indien:

Insulin
Stora amerikanska företag, som Eli Lilly och Novo Nordisk (som även har produktion i USA), står för en betydande del av den globala insulintillverkningen. Produktionen av vissa insulintyper sker huvudsakligen i USA. Insulinråvaror och bioteknologiska ingredienser (till exempel rekombinanta proteiner) kräver ofta import av specialiserade kemikalier och råmaterial från Kina och Indien.

Vaccin

USA är ledande inom vaccinproduktion som vidare är globalt distribuerade, med Pfizer och Moderna som stora aktörer. De lipider och kemiska komponenter som används i till exempel mRNA-teknologin importeras delvis från andra länder och är svår ersättliga.

Bioteknologiska läkemedel
Många biologiska läkemedel som används för autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit och multipel skleros, tillverkas av amerikanska bioteknikföretag som Genentech (del av Roche) och Biogen samt Amgen. Produktion av dessa läkemedel sker ofta i USA. Produktionen kräver specialiserade API och kemiska råvaror, som importeras från Asien.

Exempel på kritiska läkemedel där tillverkningen kontrolleras till stor del av andra marknader:

Antibiotika

Amoxicillin är det mest förskrivna antibiotikumet i USA. Amoxicillin har bara en tillverkare i USA. Kina kontrollerar 80 procent av råmaterialen som krävs för dess produktion. Ett handelskrig mellan parterna skulle här kunna påverka USA genom att marknaden drabbas av brist på just amoxicillin vilket indirekt skulle öka tillgången på andra marknader.

Globalt produceras cirka 2/3 av alla aktiva substanser till läkemedel i Kina och Indien.