Mats Thoring och Katharina Erixon trivs båda på Bayer i Solna.
Bayer har höga ambitioner med sin verksamhet, de vill förbättra liv med innovativa produkter inom läkemedel, konsumenthälsa och jordbruk.
Företaget har funnits i 150 år, varav 77 i Sverige. Deras 110 svenska medarbetare varav ungefär 15 farmaceuter finns dels vid deras svenska huvudkontor i Karolinska Institutet Campus Solna dels i ett mindre kontor i skånska Staffanstorp.
De nuvarande lokalerna i Solna flyttade de till i april 2019, men i december i år flyttar de till ett eget hus en liten bit bort närmare Biomedicum.
Innovativa läkemedel är en del av basen, och för att nå dit krävs kliniska prövningar.
— I de kliniska prövningarna undersöker vi säkerhet och effekt av det nya läkemedlet med målet att det kan registreras och finnas på marknaden att förskrivas till patienter, säger Katharina Erixon.
— På kortare sikt möjliggör det också att den enskilda patienten som är med i kliniska prövningar får tillgång till nya läkemedel. Det är en behandling som du inte hade haft tillgång till annars, och det kan vara fråga om liv eller död för en enskild patient.
Katharina Erixon utanför de tidigare laboratorielokalerna i Solna som i dag rymmer Bayer Sverige.
Hon leder en grupp prövningsledare på Bayer i Sverige och Danmark. I grunden är hon receptarie och läste vidare och tog magisterexamen i farmaci.
Katharina Erixon har varit på Bayer sedan 2003, trivs och har roligt på jobbet.
— För mig som farmaceut är det en perfekt blandning av vetenskap, forskning, administration, projektledning, att göra något för patienten, samarbeta med vården och samtidigt arbeta på ett globalt företag med många internationella kontakter, säger Katharina Erixon.
— Min tanke var att jag skulle jobba på apotek, det var därför jag började på receptarieutbildningen. Sedan gick jag kursen clinical drug development, CDD, som var ny då men som fortfarande finns kvar, och det blev en jättebra start för att jobba med kliniska prövningar.
Hennes kollega Mats Thoring, som leder ett globalt projekt för ökad tillgång till decentraliserade kliniska prövningar, delar Katharina Erixons åsikt om hur viktigt det är med kliniska prövningar.
— Annars får vi inga läkemedel, och utan läkemedel… behöver jag förklara det? Läkemedel är väldigt viktiga för vårt samhälle i dag, säger Mats Thoring, som är apotekare i grunden och kom till Bayer 2008.
De kliniska prövningarna i sig är inte bara viktiga, det är viktigt att de görs i Sverige. Antalet ansökningar om kliniska prövningar för läkemedel minskade med 21 procent 2023.
Enligt Mats Thoring har de halverats på 15 år.
— Ett exempel på varför det är viktigt att de görs i Sverige: Onkologpatienter är en väldigt stor grupp som är med i kliniska prövningar. Det är patienter som har prövat registrerade läkemedel och så får de tillbaka tumören eller att behandlingen inte bromsar tumörtillväxten. Då vill de pröva något nytt och många cancerpatienter hamnar i den situationen. Men då krävs det att det finns en studie som de kan vara med i. Minskar antalet studier så minskar möjligheterna för de patienterna att få en behandling som lindrar eller rent av botar dem från sjukdomen, säger Mats Thoring.
— Anledningen att det har minskat är att vi har blivit sämre på att leverera i studierna. Det har vi blivit väldigt dåliga på här i Sverige och då går man till andra länder. Om vi tycker att det är viktigt med kliniska prövningar i Sverige då måste det prioriteras i vården. För det är lika viktigt som den dagliga vårdverksamheten.
”Paradoxalt nog är sällsynta sjukdomar vanligt. Det finns många olika diagnoser, men det är få som har dem”, säger Mats Thoring.
Katharina Erixon delar åsikten om hur viktigt det är att kliniska prövningar görs i Sverige.
— Vi måste hålla det vi lovar, få med det antal patienter som vi har sagt att vi ska bidra med så att studien kan nå målet inom den tidsram som är satt. Det är viktigt för att vi ska hjälpa till med utvecklingen av ett nytt läkemedel globalt. Grunden till om vi får göra nya studier är att bolaget vet att de kan lita på att Sverige kan inkludera patienter som vi lovar, att det går snabbt och gärna smidigt.
Katharina Erixon berättar att innan studien förläggs till Sverige, gör de vad de kallar för en feasibility. Det är en förfrågan till kliniker för att undersöka hur väl studien passar för svenska förhållanden. Det kan till exempel handla om en tidigare behandling som patienterna måste ha fått för att kunna gå med i studien.
Om den behandlingen inte ges i klinisk praxis kan inte Sverige delta i studien. Det är viktigt att undersöka alla aspekter grundligt. Feasibilityn kan också vara en möjlighet för de svenska klinikerna att påverka upplägget av studien.
— Även när det är bestämt att studien ska genomföras i Sverige gör vi så kallade selekteringsbesök på klinikerna för att säkerställa att varje klinik har möjlighet att genomföra studien, tex har personal med rätt kompetens, ser den patientgrupp som studien avser, har tillgång till den utrustning som behövs och tillräckligt med tid för att vara med, säger Katharina Erikon.
De senaste åren har arbetet med att öka antalet kliniska prövningar intensifierats, och Mats Thorings projekt för ökad tillgång till decentraliserade kliniska prövningar är en del.
— Vi vill göra det lättare för patienten att komma med i en klinisk prövning för du behöver inte bo nära någon av de kliniker som finns med. Ofta är ju en patient sjuk per definition och då kanske den inte är så pigg på att frekvent åka till en klinik. Det ökar också möjligheten att få med fler olika typer av patienter i studien, säger Mats Thoring.
— I dag jobbar jag globalt med att implementera metodik för studier med decentraliserade komponenter. Att vi ska bli bättre på det. Framför allt för att hjälpa alla våra organisationer som jobbar med kliniska prövningar i de länder där Bayer finns representerade. När du får en studie där du ska göra saker på distans så måste du veta hur det går till. Vad kan du göra rent regulatoriskt, vad funkar praktiskt på klinikerna.
Mats Thoring, Tinni Lien och Katharina Erixon är tre av de omkring 15 farmaceuterna på Bayer Sverige.
Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur förutsättningarna för att Sveriges konkurrenskraft inom kliniska prövningar ska stärkas.
I mars delredovisade Läkemedelsverkets projektledare Peter Asplund en ny modell för hur ett framtida Swetrial, ett nav mellan aktörer, ska organiseras.
— Swetrial kan vara svaret på mycket. Du får en plattform där du kan skapa de bästa förutsättningarna för kliniska prövningar. Det viktiga är att vi får ett forum för alla stakeholders, intressenter, som jobbar med kliniska prövningar. Folk som ser problem, kan ta beslut och som kan börja samarbeta. Så det tror jag mycket på. Det kommer bli jättebra, säger Mats Thoring.
— Jag tror att med Swetrial blir det lättare att ta oss från start till mål med kliniska prövningar. Jag tror också att det kan hjälpa oss att följa upp så vi vet att vi uppfyller våra mål. Det är också tanken att Swetrial ska vara en form av infrastruktur så prövningarna ska passa in på ett bättre sätt i vården, och vården i sin tur ska veta hur de ska hantera dem, säger Katharina Erixon.
Inom läkemedelsbranschen används hälsodata för att forska fram och utveckla läkemedel men också för att följa upp effekten av de medicinska behandlingar som redan används i hälso- och sjukvården.
Mats Thoring ser en stor potential i Sveriges hälsodata.
— Säg att du ska forska på sällsynta sjukdomar. Paradoxalt nog är sällsynta sjukdomar vanligt. Det finns många olika diagnoser, men det är få som har dem. Hur hittar du dem? Vad vi gör i dag är att annonsera i patienttidningar, dagspress och sociala medier. Men det är fortfarande turen som avgör om de potentiella patienterna får syn på det och kan bli tillfrågade om att vara med i klinisk prövning.
— Jag vill göra det möjligt att screena alla patienter. Då vill vi ha harmoniserade journalsystem. Det kommer vi att få, men i dag finns det en myriad av olika. Jag vill att de ska kunna screenas på en specialdiagnos för att sedan tillfrågas om de vill vara med i en klinisk prövning.
— Patienterna ska ha lämnat ett medgivande till att man får leta efter dem, en så kallad opt in. Ännu hellre vill vi ha en opt-out, det vill säga att alla som inte aktivt sagt att ni inte får screena mig kan vi fråga om de vill delta i en klinisk prövning. Att göra detta, screena patientdata, är ett exempel på sekundäranvändning av hälsodata i kliniska prövningar.
