”Placerade barn bör få läkemedels­genomgångar”

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt den psykiska ohälsan hos barn och unga som varit placerade i samhällsvård under 2022. Kartläggningen visar att det är tre till fyra gånger så vanligt att placerade barn och unga har indikation på psykisk ohälsa än andra jämnåriga, och deras ohälsa ökar snabbare.

2012 hade till exempel 39 procent av placerade flickor mellan 13 och 17 år en indikation för psykisk ohälsa. 2022 var det 52 procent. Bland andra jämngamla ökade ohälsan från 7 procent, till cirka 14 under samma tid.

Ett särskilt oroande resultat rör medicinering. Bland annat använder mer än hälften av flickor och unga kvinnor på SiS lugnande medel och sömnmedel, liksom en tredjedel av pojkarna.

Placerade barn och ungdomar får tung psykofarmaka i betydligt högre grad än sina jämnåriga och preparaten skrivs ut på oklara grunder. Särskilt anmärkningsvärd är förskrivningen av antipsykotiska läkemedel, som är 9-14 gånger vanligare i gruppen placerade barn och unga. Den förskrivningen motsvaras inte av andelen med psykossjukdom eller bipolär sjukdom.

Enligt rapporten ges dessa läkemedel”off label”, vilket betyder att det skrivs ut ”på icke godkänd indikation, med avvikande dos eller med avvikande administrationssätt.”

”Den höga förskrivningen av antipsykotiska läkemedel till placerade barn och unga på indikationer som är off label bör medföra ett beaktande av risker på både kort och lång sikt av sådan användning”, går att läsa i kartläggningen.

— Det är inte enligt indikationerna, och är särskilt allvarligt när det gäller barn och unga. Det här är väldigt kraftfulla preparat som kan påverka utvecklingen av hjärnan och som har starka biverkningar i form av till exempel övervikt, säger Björn Eriksson generaldirektör på Socialstyrelsen till Dagens Nyheter.

— Det här är oroande, och kunskap från en annan kartläggning gör att vi kan anta att antipsykotiska läkemedel istället i flera fall skrivs ut för utåtagerande beteenden eller ångest. Utåtagerande beteenden ska i första hand behandlas med andra vårdinsatser än läkemedel utifrån bakomliggande orsak, säger Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Rapporten visar på ett samband mellan antalet förskrivare och antal olika psykofarmaka, där fler förskrivare riskerar att leda till fler psykofarmaka. Placerade barn och unga har ofta fler förskrivare än andra jämnåriga vilket i sin tur förklaras med att barn och unga flyttar oftare – samtidigt som hälso- och sjukvården inte hinner göra ordentliga uppföljningar av läkemedlen.

— Vi ser också att flyttarna försvårar för andra insatser än medicinering. En lösning skulle exempelvis kunna vara att bredda målgruppen för läkemedelsgenomgångar, som i dag erbjuds till äldre, och att se över möjligheterna för digital vård för öka kontinuiteten. Helt centralt är att denna redan utsatta och sårbara grupp får tillgång till en bättre sammanhållen vård och omsorg, säger Björn Eriksson i pressmeddelandet.