Trump tvingar svenska forskare att stoppa sina projekt tills vidare
Trumps politik är präglad av kunskapsförakt och nedmonterar den globala kunskapsutvecklingen, anser ledningen för Karolinska Institutet.
- Vi är inte beredda att kröka rygg för utpressningsmetoder och direkta hot mot den akademiska friheten.
Martin Bergö och Annika Östman Wernerson, prorektor respektive rektor Karolinska institutet.
Sedan Donald Trump återtillträdde som USA:s president har myndigheter som National institutes of health, NIH, och National science foundation, NSF, fått minskade anslag. Det är besparingar som slår hårt inte bara mot den amerikanska forskningen, utan får konsekvenser även i Sverige.
Karolinska Institutet, KI, i Solna hade 39 aktiva anslag från NIH innan Trump blev president. Av dessa har två stängts av efter hans tillträde, ett som leds av KI och ett där KI-forskare deltar, under ledning av Göteborgs universitet.
— Det är oroväckande att man avslutar pågående anslag, det är helt fruktansvärt, säger KI:s prorektor Martin Bergö till Svenska Dagbladet.
Indirekt påverkar det också samarbetet med USA som har varit ett föregångsland med många världsledande forskare, enligt Martin Bergö.
— Det Trump river ned nu kan ta många årtionden att bygga upp igen, med nätverk, samarbete och förtroende för vetenskapen, säger Martin Bergö till SvD.
Björn Kull, chef på avdelningen för forskningsstöd och externa relationer på KI, säger till Läkartidningen att på KI kan ytterligare 21 pågående forskningsprojekt helt förlora sin finansiering från NIH.
NIH har infört en policy som förbjuder amerikanska universitet att ha underkontrakt med utländska samarbetspartner. En ny finansiering ska vara på plats senast den 30 september. Tills dess rekommenderar KI forskare i projekt med den här typen av underkontrakt att lägga sin forskning på is.
Martin Bergö skriver tillsammans med Annika Östman Wernerson, rektor på Karolinska institutet, i en debattartikel i Dagens Industri att Trump-administration håller på att drastiskt försvaga och nedmontera den globala kunskapsutvecklingen ”med en politik präglad av kunskapsförakt, värderingsbaserad censur och ren utpressning mot akademin”.
”Det är närmast chockerande att se hur fundamentet för en stark och gemensam forskningskultur och infrastruktur som byggts upp nu riskerar att raseras” skriver debattörerna.
Alla som värnar om demokratiska principer, rättssäkerhet och en stark, öppen och kritisk akademi behöver tydlig ta ställning mot värderingsbaserade och pseudovetenskapliga begränsningar, kunskapsförakt och forskningscensur, anser de.
De ställer sig oreserverat bakom principerna om akademisk frihet.
”Vi vill uppmana också andra aktörer – politiken, organisationer, näringsliv, opinionsbildare – att ställa sig upp och vägra gå med kunskapsfientlig politik”, skriver Martin Bergö och Annika Östman Wernerson i sin debattartikel i Dagens Industri.
