Behovet av farmaceuter inom den kommunala vården växer
Högre läkemedelskompetens och fler farmaceuter i kommunal vård, är två av målen i handlingsplanen för bättre läkemedelsanvändning.
Kompetensen kring läkemedelsfrågor inom kommunal vård och omsorg bör stärkas.
I februari 2024 beslutade regeringen om den nya uppdaterade nationella läkemedelsstrategin (NLS) som kommer att gälla för åren 2024–2026. Uppdraget att samordna och följa upp strategin utförs av Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL) på Läkemedelsverket.
De har nu tagit fram en ny handlingsplan för den nationella läkemedelsstrategin tillsammans med 20 myndigheter och organisationer.
— Genom handlingsplanen tar vi nya steg framåt inom nationella läkemedelsstrategin mot visionen: Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle, säger Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
Agnieszka Madej, ordförande för Sveriges Farmaceuter.
Sveriges Farmaceuters ordförande Agnieszka Madej välkomnar planen.
— En bra handlingsplan är framtagen och jag hoppas nu att det avsätts medel för att förverkliga den så att patientsäkerheten säkerställs i alla led i vårdkedjan, säger Agnieszka Madej,
Handlingsplanen består bland annat av 11 aktiviteter inom tre fokusområden: ”Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel”, ”Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering” och ”Utvecklingen av nya läkemedel och kliniska prövningar”.
I en aktivitet kommer det diskuteras hur kontinuiteten för patienter som använder dostjänst kan stärkas. En viktig fråga att lyfta med tanke på beredskap inom läkemedelsförsörjning.
Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket
I en annan aktivitet undersöks möjligheten att tillhandahålla information om utsättning av läkemedelsbehandling som en integrerad del i nationell kunskapsstyrning.
— Utsättning av läkemedelsbehandling är intressant av flera anledningar. En anledning är patientsäkerhet och patientnytta, en annan är att om patienten kan avsluta en behandling, frigörs det läkemedel till de personer som verkligen behöver dessa. Genom att minska en överanvändning får vi även en minskad miljöpåverkan, säger Eva Flock.
En tredje aktivitet handlar om att förstärka läkemedelskompetens i kommunal vård. Alltmer avancerade läkemedel kan komma att ges i hemmet, och då är det viktigt att kompetensen inom läkemedelsfrågor hos personal inom både kommunal och regional hälso- och sjukvård förstärks.
Samtidigt växer behovet av andra professioner som nödvändiga för att fullgöra kommunens primärvårds-
uppdrag, exempelvis farmaceuter.
Nya livsstilsvanor, medicinteknisk utveckling och förändringar i samhället skapar också nya behov av vård och förebyggande arbete.
Under 2025 inleds arbetet med ett rundabordssamtal där berörda aktörer samlas för att identifiera metoder för att höja läkemedelskunskapen hos omsorgspersonalen, samt diskutera vilka professioner och kompetenser som behövs i framtidens kommunala hälso- och sjukvård för att optimera läkemedelsbehandlingen.
Huvudansvariga för den här aktiviteten är Socialstyrelsen och Sveriges Farmaceuter.
En fjärde aktivitet handlar om att hitta förutsättningar för bättre informationsflöde och kommunikation mellan apotek och vård för att höja patientsäkerheten. Idag saknas effektiva och säkra kontaktvägar mellan förskrivare och farmaceuter på apotek för att kunna diskutera frågor som kan uppstå vid expediering av receptbelagda läkemedel på apotek.
Detta leder till risker för patientsäkerheten, onödig tidsåtgång, ökad arbetsbelastning och frustration hos både farmaceuter och förskrivare.
Apotekarsocieteten genomförde 2019 en förstudie inom NLS med titeln ”Strukturerad läkemedelsinformation från apotek till ordinatör”. ”Utöver detta har inget samlat arbete gjorts för att förbättra kommunikationen mellan vård och apotek” står att läsa i handlingsplanen.
Behovet har på senare tid lyfts via Läkemedelsverkets delrapport om rest- och bristsituationer och
TLV:s rapport om försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster.
Under 2025 ska en arbetsgrupp analysera hur det ser ut i dag, vilka behov som finns i framtiden och presentera förslag på möjliga åtgärder för att förbättra kommunikationen mellan vård och apotek.
Arbetsgruppen består av representanter från CBL, Apotekarsocieteten, Linnéuniversitetet, Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund.
Läs mer >> Bättre nyttjande av apotekens kompetens föreslås i ny strategi
