Upp mot varannan hoppar av – nu ställs nya krav på studenter

Det är stor efterfrågan på apotekare och receptarier, men som Svensk Farmaci flera gånger har rapporterat är de för få som tar ut examen.

Riksrevisionen har i rapporten ”Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar” tittat på orsakerna till de många avhoppen, och vad universiteten, högskolorna, Universitetskanslersämbetet och regeringen gör åt saken.

Deras rapport visar att 2021/2022 hade ämneslärarprogrammet lägst examensfrekvens med 46 procent, medan barnmorskeprogrammet högst med 92 procent.

På receptarieprogrammet var det drygt hälften som tog examen, 54 procent, och på apotekarprogrammet 57 procent.

Avhoppen beror ofta på bristande förkunskaper och att utbildningen inte motsvarar förväntningarna, så kallade felval.

Riksrevisionen rekommenderar utökad yrkesvägledning, och krav på att studenter som hoppar av informerar sitt lärosäte. Till exempel finns det inte några tvingande krav på att studenter som avslutar sin utbildning i förtid informerar lärosätet. Därför saknar ofta lärosätena aktuell information om hur många som hoppar av och varför, vilket försvårar effektiva förebyggande insatser.

Studenter kan registrera studieavbrott i systemet för studiedokumentation Ladok, men det är ovanligt att det sker. Och inte ens när studenter faktiskt anmäler avhopp, eller byter lärosäte, når detta automatiskt berört utbildningsprogram.

Granskningen visar vidare att Ladok inte gör det möjligt för lärosätena att enkelt identifiera studenter som ligger i riskzon för avhopp, till exempel för att de hamnat efter i studierna.

— Sammantaget innebär detta att lärosätena inte vet hur många studenter som har hoppat av, varför de hoppat av eller vilka åtgärder som behövs för att öka examinationsgraden, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.

Enligt Riksrevisionen behövs tydligare bestämmelser om vad som gäller för anmälan av avbrott av studier och inaktivitet. Avsaknad av tydliga bestämmelser leder dels till att lärosätena får svårt att planera och dimensionera sina utbildningar, dels till att arbetet mot avhopp försvåras. Det skickar också en signal till studenterna om att den utbildningsplats som de fått är förenad med få krav.

— En skyldighet för studenter att anmäla studieavbrott skulle ge lärosätena bättre planeringsförutsättningar och högre effektivitet. På så sätt skulle staten får större utbyte av de medel som satsas på högre utbildning, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i pressmeddelandet.

Granskningen visar att en vanlig orsak till avhopp är att studenten inte har tillräckliga förkunskaper i svenska eller matematik. En annan orsak till avhopp är att utbildningen inte motsvarade studentens förväntningar, felval.

— Granskningen indikerar att många studenter inte har rätt bild av vad utbildningen kräver. Utökad studievägledning kan minska så kallade felval och avhopp, säger Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionens bedömning är att lärosätenas insatser i stort är inriktade mot de vanligaste orsakerna till avhopp men det går inte att bedöma om de är rätt utformade och dimensionerade, eller om de bidrar till färre avhopp.

”Det är metodiskt svårt för lärosätena att följa upp om insatserna leder till färre avhopp. Flera av orsakerna har dessutom inte lärosätena möjlighet att påverka i någon större grad. Lärosätena efterfrågar mer stöd i hur de kan motverka avhopp”, står det i rapporten.

Riksrevisionens fördjupade analys visar vidare att risken för avhopp ökar om studenten har låga gymnasiebetyg, arbetar mycket bredvid studierna eller har psykisk ohälsa.

Studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har dessutom något högre risk att hoppa av än studenter som gått kommunal gymnasieskola, och män hoppar av i högre utsträckning än kvinnor.

Läs mer >> Varannan hoppar av receptarie­­programmet

Nya siffror: Apotekare en av de utbildningar som har lägst examens­­frekvens

Ökning av antalet som börjar utbilda sig till farmaceut i höst