Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

60 000 färre patienter har möjlighet att delta i kliniska prövningar

60 000 färre patienter i Europa har möjlighet att delta i kliniska prövningar trots global ökning av forskningsprojekt, enligt en ny rapport.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (ESS) andel av företagsinitierade läkemedelsprövningar har minskat från 22 procent 2013 till 12 procent 2023. Det framgår i en ny rapport från Iqvia, som gjorts på uppdrag av den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA och Vaccines Europe.

Det innebär att 60 000 färre patienter erbjuds att delta i prövningar där ett EES-land ingår, skriver Lif i ett pressmeddelande. Det innebär att många invånare i Europa går miste om möjligheten att testa de nyaste läkemedlen.

Statistiken visar på betydande variationer mellan länderna inom EES, men antalet prövningar har minskat i alla länder förutom tre. Detta trots att det totala antalet kliniska prövningar i världen ökat med 38 procent det senaste decenniet.

Genom kliniska prövningar får patienterna tillgång till nya läkemedel så tidigt som möjligt, upp till 5–10 år före lansering. Enligt Iqvias beräkningar kan hälso- och sjukvårdssystemen i EES varje år tillgodogöra sig 1–1,5 miljarder euro från betalningar för prövningar och kostnadsbesparingar för läkemedel, och en minskning av antalet prövningar kommer därför att göra avtryck även utanför patientvården.  

—  Minskningen av kliniska prövningar innebär att patienter får vänta längre på nya behandlingar och att sjukvården går miste om värdefull kunskap och erfarenhet av nya läkemedel, och därmed om förutsättningar att tidigt implementera dem. Vi ser samma trend i Sverige som i Europa som helhet och flera utmaningar går igen på nationell nivå. Även i Sverige behöver vi stärka genomförandekapaciteten i hälso- och sjukvården och minska regelbördan för att öka effektiviteten, säger Frida Lundmark, expert på kliniska prövningar på Lif, i ett pressmeddelande.

Frida Lundmark, sakkunnig på Lif.

Frida Lundmark, sakkunnig på Lif.

Hon menar att Sverige har potential att bli en ledande aktör och attrahera fler prövningar.

— Men vi måste skapa bättre förutsättningar och mer effektiva och förutsägbara processer, säger Frida Lundmark i pressmeddelandet.

För att Europa ska stärka sin konkurrenskraft inom medicinsk forskning och utveckling krävs att regionen är en attraktiv plats för företagsinitierade prövningar, menar Frida Lundmark. 

— Kliniska prövningar är avgörande för att utveckla nya läkemedel och behandlingar och genom att stärka prövningsklimatet säkerställer vi att EU ligger i framkant inom medicinsk forskning och innovation. På så sätt gynnas hela life science-ekosystemet så att regionen kan bli ett globalt nav för forskning och utveckling, säger Frida Lundmark i pressmeddelandet, och fortsätter:

— Det ökar inte bara läkemedelsbranschens konkurrenskraft, utan bidrar också det europeiska välståndet genom nya arbetstillfällen och ett uppsving i produktion och export. Life science pekas ut som en av de högprioriterade sektorerna när det kommer till att öka EU:s förmåga att hävda sig i den globala konkurrensen, säger Frida Lundmark i pressmeddelandet.

Mest läst