Det är slut på ursäkter: förkorta arbetstiden med bibehållen lön
Den urgamla arbetsmodellen som används idag är inte motiverad längre och det finns vetenskapliga och ekonomiska belägg för att minska arbetstiden med bibehållen lön. Apotekspersonal utför ett otroligt viktigt uppdrag för samhället och de förtjänar en kortare arbetstid och längre återhämtning. Det skriver Susanne Kunda i en debattartikel.
I början på föregående seklet var den genomsnittliga arbetsveckan i Sverige 60 timmar. Sedan dess har arbetsveckan förkortats ett antal gånger. Trots det har Sveriges ekonomi blivit allt starkare. Arbetsveckan kunde dessutom förkortas med 20 timmar i en tid då vi saknade helt den avancerade tekniken vi har tillgång till idag. Nu när AI har börjat användas i allt större utsträckning på arbetsplatser borde vi kunna sänka arbetstiden med åtminstone 10 timmar per vecka.
Dagens arbetstidsmodell kom på 1970-talet. Den fungerade bra på den tiden eftersom modellen var anpassad efter samhällets behov, men sedan dess har det skett oerhört mycket förändringar. Tack vare teknikutvecklingen producerar vi mycket snabbare jämfört med hur det var förr i tiden. Kraven på individen är avsevärt högre idag än tidigare, både när det gäller arbetslivet och det privata livet. Mängden information och intryck som våra hjärnor hanterar på en arbetsdag är inte jämförbara med hur det var för några decennier sedan. Dessutom har vi idag helt andra hälsoutmaningar med ökad stress och höga sjuksiffror.
Vi skulle behöva en ny arbetstidsmodell som är bättre lämpad för det moderna arbetslivet, eftersom den nuvarande modellen uppenbarligen har fått negativa konsekvenser för samhället. Den är urgammal och inte motiverad längre.
Produktiviteten har mångdubblats
De flesta arbetsuppgifter utfördes manuellt för några årtionden sedan. Det var tidskrävande och ineffektiv då det utfördes för få arbetsuppgifter per dag jämfört med hur det är nu. En större del av arbetet genomförs blixtsnabbt idag tack vare teknikutvecklingen, som har accelererat exponentiellt de senaste decennierna. Företagen tjänar massvis med pengar på betydligt kortare tid. Eftersom produktiviteten blir högre och högre med tiden borde vi kunna jobba mindre och mindre. Varför arbetar vi lika länge som på 1970-talet?
Rekryterare söker supermänniskor
Många arbetsgivare har för höga förväntningar på arbetstagare i modern tid. Titta bara på hur jobbannonserna ser ut. Uttryck som ”stresstålig”, ”spindeln i nätet” och favoriten ”kan hålla många bollar i luften”, upprepas hysteriskt mycket. Vad har vi byggt för kultur? Produktivitet har blivit en folksjukdom. En till stor förändring mot hur det var tidigare är att idag anställs allt färre sekreterare och annan administrativ personal, vilket har ökat belastningen på medarbetare som får allt bredare roller. Även med de höga kraven i arbetslivet i nutid arbetar vi lika länge som på 1970-talet.
Vi mår sämre med tiden
Enligt hjärnfonden är stress och psykiska påfrestningar de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Förra året var rekordår för stressrelaterade sjukskrivningar. Det visar siffror från Försäkringskassan. Antalet sjukskrivna individer med stressrelaterad diagnos ökande från 28 000 till 42 000 personer mellan 2019 och 2023. En ökning med 50 procent. Den negativa trenden syns även hos apotekspersonalen, som var överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken både år 2018 och 2019. Svenska folkets mentala hälsa blir allt sämre med tiden. Ska vi verkligen arbeta lika länge som vi gjorde för 50 år sedan?
Vi sover också sämre med tiden. Sömn är ett av de mest basala behoven vi har, då den inte bara är viktig för vårt välmående utan även för vår överlevnad. Redan år 2015 publicerades en nyhetsartikel på SVT Nyheter om att det fanns vetenskapliga bevis för att sömnproblemen i Sverige hade fördubblats jämfört med hur det var för bara några decennier sedan. Det visade en studie som gjordes på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Sömnproblemen berodde på vårt förändrade sätt att leva förklarade en forskare som var delaktig i studien. Det finns även studier som visar att en minskning i arbetstid förbättrar sömnen och dämpar den upplevda stressen på arbetet och på fritiden.
Samhället tjänar på en förkortad arbetstid
Den konstanta uppgången i sjuktalen är dyrt både för staten och övriga samhället, för att inte nämna det mänskliga lidandet bakom statistiken. Enbart långtidssjukskrivningar kostade Sverige 71 miljarder kronor under 2022. Det visar en rapport från Skandia. Frasen ”sjukvården går på knäna” har vi hört så många gånger att det har blivit tjatigt. Det är oacceptabelt och oetiskt att spara pengar på bekostnad av människors hälsa. Det är dags att testa nya lösningar, för hela samhällets skull. En minskning på antal arbetstimmar skulle både avlasta och möjliggöra återhämtning för vårdpersonalen. Det är orimligt att vi arbetar lika länge som på 1970-talet.
Arbetsgivaren tjänar på förkortad arbetstid
Allt detta talar för att korta ner arbetstimmarna med bibehållen lön. Partierna som är emot menar att det skulle vara kostsamt, eftersom fler människor måste anställas för att utföra samma arbete. Men forskning har visat att vi får bättre mental hälsa och blir därav mer effektiva när vi arbetar mindre. Därmed skulle det inte finnas ett behov för att anställa fler för att utföra samma antal arbetsuppgifter. I tillägg skulle arbetsrelaterad stress och sjukskrivningar minska. Vilket i sig skulle frigöra en förmögenhet för arbetsgivaren.
Vissa menar att förkortad arbetstid inte kan implementeras i branscher som till exempel polisen eller apoteken utan att behöva anställa fler. Men Sverige har råd med det. Våra poliser och apotekspersonal utför ett otroligt viktigt uppdrag för samhället och de förtjänar en kortare arbetstid och längre återhämtning. Det är en prioriteringsfråga.
Pilotstudie i Storbritannien fick genombrott
För två år sedan genomfördes en studie i Storbritannien för att undersöka fyra dagars arbetsvecka. 70 brittiska företag med över 3000 anställda deltog i studien. Resultatet blev en minskning i antalet sjukdagar med 65 procent, färre anställda som sade upp sig och dessutom positiva effekter på produktiviteten. En överväldigande majoritet (92procent) av företagen som deltog valde att fortsätta med förkortad arbetstid efter studien. Ett kvitto på att det fungerar bra. De arbetar inte lika länge som på 1970-talet längre. Det borde inte vi göra heller.
Det är slut på ursäkter
Den urgamla arbetsmodellen som används idag är inte motiverad längre och det finns vetenskapliga och ekonomiska belägg för att minska arbetstiden med bibehållen lön. Det finns klara tecken på att samhället är överbelastat, överväldigat och övereffektivt. Ändå arbetar vi lika länge som på 1970-talet.
