Trots den ökade arbetsbelastningen och försämringen i arbetsmiljön ansåg 55 procent av de svarande att patientsäkerheten på apotek inte hade påverkats.
Det är forskare vid Göteborgs universitet och Åbo Akademi som står bakom den vetenskapliga studien, publicerad i tidskriften Exploratory Research in Clinical and Social Pharmacy.
Studien är såvitt forskarna vet den största undersökningen om den upplevda effekten av covid-19-pandemin på farmaceuter som arbetar i öppenvårdsapotek.
Underlaget utgörs av en enkät som distribuerades till alla farmaceuter verksamma på öppenvårdsapotek i Sverige. Antalet svarande var 2 034 personer, motsvarande 41 procent. I gruppen farmaceuter ingår receptarier och apotekare.
Många delar av samhället påverkades av covid-19-pandemin och en grupp som inte uppmärksammats så mycket är apotekspersonalen. Enligt studien upplevde en majoritet av farmaceuterna ökad arbetsbörda och försämrad arbetsmiljö.
“När antalet kunder ökade gjorde inte personalen det och hölls på minimal nivå. Så fort en farmaceut blir sjuk eller måste ta hand om sjuka barn resulterar det i en kris på jobbet och de andra apotekarna känner sig pressade att arbeta övertid för att det ska vara en fungerande arbetsdag för sina kollegor. Återhämtningen försvåras, stressnivåerna är högre och färre personer utför samma arbete som tidigare”, skriver en av personerna som svarat på enkäten.
De flesta farmaceuterna, 62 procent, ansåg att arbetsbelastningen hade ökat under pandemin, samtidigt som arbetsmiljön försämrats. 47 procent tyckte att den fysiska arbetsmiljön blivit sämre medan 59 procent av de svarande ansåg att den psykosociala arbetsmiljön hade försämrats.
En farmaceut beskriver hur de psykosociala interaktionerna mellan kollegor på apoteket förändrades:
“Från att ha varit ett bra apotek med god stämning bland personalen har vi nått botten. Alla är trötta och stressade och känner sig mentalt slutkörda. Jag funderar på att säga upp mig på grund av detta. Jag orkar inte mer.”
Orsaker som lyftes fram var bland annat konflikter till följd av att en del kunder inte ville följa restriktionerna.
“När personer med hosta/förkylning inte får komma in på vanliga vårdinrättningar på grund av sina symtom kom de istället till apoteket för att be om råd eller information om vart de ska vända sig för att testa sig. Smittade personer har kommit personligen för att köpa sina hostmediciner och covid-tester, skriver en farmaceut.
Farmaceuterna beskrev även en ökad splittring i arbetet när deras ordinarie arbetsuppgifterna utökades med snabbt införda nya arbetsuppgifter under pandemin.
Exempelvis skulle farmaceuterna säkerställa att antalet kunder i apoteket var i enlighet med regelverket, genomföra extra städning eller ta emot kunder utanför apoteken.
Rädslan för att bli smittad av medarbetare bidrog till att skapa stress då det ibland var svårt att hålla avstånd mellan personalen i till exempel lunchrummet. Ovaccinerade medarbetare som kom till jobbet med symtom på covid-19 beskrevs med förbittring.
Samtidigt upplevde respondenterna det som oacceptabelt att stanna hemma, även med symtom, eftersom de visste att det inte fanns någon att täcka upp för dem på apoteket. Personal skickades ofta mellan apotek för att arbeta, ibland bara några timmar för att täcka lunchraster, och det fanns en oro för att detta skulle kunna bidra till att sprida covid-19-infektioner mellan personalen, särskilt eftersom man skulle behöva resa med kollektivtrafik.
” Vi hade personal som smittades på olika apotek… Det som gjorde mig upprörd var att apotekspersonal skickades till andra apotek (än apoteket där de var anställda) … bara för att kunna hålla apoteken öppna eller för att inte minska öppettiderna,” skriver en farmaceut.
De svarande var inte nöjda med kommunikationen inom apoteksföretagen och beskrev att både företagen och samhället generellt visade en bristande förståelse för situationen på apoteken under pandemin. Därtill fanns en rädsla för att smittas av covid-19.
Christina Ljungberg Persson
Christina Ljungberg Persson är universitetslektor i samhällsfarmaci på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och studiens förstaförfattare.
— När övrig hälso- och sjukvård blev mindre tillgänglig var apoteken fortfarande öppna vilket ledde till att kunder i ökande utsträckning kom till apotek för rådgivning även om de var sjuka, säger Christina Ljungberg Persson och fortsätter:
— Tydlig kommunikation inom ett apoteksföretag är viktigt för att visa att ledningen förstår belastningen en pandemi innebär för farmaceuterna som möter kunderna.
Trots den ökade arbetsbelastningen och försämringen i arbetsmiljön ansåg 55 procent av de svarande att patientsäkerheten på apotek inte hade påverkats. De resultaten är inte i linje med andra studier där hög arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö ofta kunnat kopplas till försämrad patientsäkerhet. Forskarna efterlyser därför fler studier om patientsäkerheten på svenska apotek under pandemin.
Förutom Christina Ljungberg Persson ingår även Annika Nordén Hägg och Björn Södergård i forskargruppen bakom studien.
Läs mer:
