“Vi har kommit långt men inte i kapp- vi behöver smartare IT-lösningar”

IT är en stor del av vår vardag, vi handskas med flera IT-system som ska förenkla och stödja oss i vårt arbete. Vi har kommit långt de senaste åren men i kapp är vi inte än. Det brister på flera ställen. Det är mycket som saknas och mycket som kan göras. Förstå mig rätt, vi har mycket bra och välutvecklade system men bra branschgemensamma system saknar vi.

Det har gjorts tidigare så jag talar inte om något omöjligt, se bara Elektroniskt expertstöd, ESS som i min mening är ett stort framsteg. Ett system utvecklat av e-hälsomyndigheten och som erbjuds på alla apotek. Ett system som bidrar till att stödja farmaceuterna i receptprocessen och bidrar till bättre och säkrare läkemedelsanvändning genom att bland annat upplysa om interaktioner. Flera liknade system behövs!

Kvalitén och säkerheten ska inte variera beroende på var man hämtar sina läkemedel. Grunden bör vara den samma på alla svenska apotek. Geografiskt område och ägare ska inte spela någon roll. Idag finns det flera apotek med olika system, en del mycket bra system och andra mindre bra. Hur bra och välutvecklat system vi har, har en stor inverkan på hur vi arbetar, vår rådgivning och därmed läkemedelsanvändningen. Eftersom IT-systemen påverkar kvalitén bör det finnas tydliga riktlinjer och krav på hur ett sådant system ska se ut.

Vi behöver fler branschgemensamma system för att bidra mer till utveckling, bättre läkemedelsanvändning och högre nivåer av kvalité. I min mening blir det mycket svårt när farmaceuter inte är starkt involverade i program som förväntas användas av de i deras vardagliga arbete. En del program och system som används försvårar utförandet av vårt jobb. Teoretiskt är somliga system mycket attraktiva men i praktiken komplicerar de processen. Vi saknar flera system som kan göra vår vardag lite enklare. Låt mig ge ett förslag: Kalkylprogram för antibiotikakurer och djurmediciner. Fördelarna är många: det tar mindre tid, mindre risk för felberäkning och mindre chans att hamna i diskussion med förskrivaren om vem som har räknat rätt. Det går att göra saker enklare men först bör det prioriteras och därefter utvecklas med rätt person på plats.

Varför saknar vi ett system där vi registrerar alla avvikelser och felförskrivningar: fel dos, läkemedel, styrka, indikation, dubbelmedicinering med mera. Varför tas det inte upp och åtgärdas? Varför dokumenterar vi inte detta? Varför rapporteras inte upptäcka fel vidare till berörda parter: kliniker, vårdcentraler, sjukhus och andra vårdenheter och vidare till förskrivarna. Detta är mycket viktigt! Det ska tas upp, diskuteras och åtgärdas för att minimera framtida upprepningar.

Vi alla är människor och att göra fel är mänskligt, men en del misstag kan kosta patienten sin hälsa om inte sitt liv. För att hindra dessa misstag bör vi bidra till kompetens och utveckling och detta kan vi bland annat nå genom gemensam rapportering av felförskrivningar som sedan tas upp. Fördelarna med att dokumentera och rapportera avvikelser och fel är många. Det är värdefull information för oss på apoteken men främst för vården och dess förskrivare. Det bidrar till bättre läkemedelsanvändning och ökad kompetensutveckling av hälso-och sjukvården. Eller är det meningen att vi ska rätta till samma fel minst tio gånger om dagen, ringa samma vårdenhet angående samma miss varannan timme utan att det görs något åt saken? Sedan min första dag har jag inte arbetat en enda dag utan att upptäcka felförskrivning, och jag är bara en av flera kollegor och vi är bara ett apotek av flera hundra! Låt det sjunka in.