Försäljningen av antibiotika ökade under 2022

Det nationella målet ligger på 250 recept på antibiotika per 1 000 invånare och år. Som en följd av rådande pandemiåtgärder, som i sin tur ledde till minskad infektionsspridning, minskade användandet av antibiotika under 2020 och 2021 så pass mycket att regionerna för första gången nådde målet.

Men under 2022 ökade försäljningen av antibiotika på recept med 9,0 procent jämfört med 2021, uppger Folkhälsomyndigheten.

Försäljningen har däremot minskat jämfört med försäljningen 2019 från 286 recept per 1 000 invånare och år före pandemin till 251 recept per 1 000 invånare och år.

Regionerna skiljer sig åt, mest skrevs ut i Skåne med 280 antibiotikarecept per 1000 invånare och år och minst i Västerbotten med 215 recept per 1000 invånare och år.

Enligt Folkhälsomyndigheten var det väntat att försäljningen skulle öka efter pandemin. En trolig förklaring är en ökad smittspridning av luftvägsinfektioner när människor återgick till tidigare beteenden. Samtidigt noteras att antibiotikaförsäljningen under december 2022 var högre än under december 2019 trots att årsförsäljningen var lägre.

– I december verkar försäljningen av antibiotika som används vid luftvägsinfektioner ha ökat mest samtidigt som antalet luftvägsinfektioner i samhället har varit mycket högt, säger Andreas Sandgren, enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Slutenvårdens användning av antibiotika ökade med 7 procent under 2022, jämfört med 2021 enligt den senaste kvartalsrapporten från Folkhälsomyndigheten. I den statistiken ingår exempelvis antibiotika som har gått till äldreboenden.

Slutenvårdens genomsnittssiffra för riket är 1,41 dygnsdoser per 1000 invånare och dag, vilket är nästan lika mycket som året före pandemin, 2019.

Folkhälsomyndigheten analyserar kontinuerligt antibiotikaförsäljningen och kommer till hösten att publicera årsrapporten Swedres-Svarm med fördjupade analyser kring förra årets antibiotikaförsäljning och resistensutveckling inom både human- och veterinärmedicin.

– Antibiotikaresistensutvecklingen är ett av vår tids största hot mot global hälsa och livsmedelssäkerhet. All antibiotikaanvändning driver utvecklingen och det är därför viktigt med ett fortsatt fokus på att följa behandlingsrekommendationerna och att patienter får rätt vård. Sverige har fortfarande en låg användning av antibiotika jämfört med de flesta andra länder, säger Andreas Sandgren.

Läs mer >> Försäljningen av antibiotika minskar