Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Sju av tio drogrelaterade dödsfall orsakas av läkemedel

Mindre än 25 procent av alla drogrelaterade dödsfall beror på illegala droger. Sju av tio som avlider av drogrelaterade orsaker gör det av godkända läkemedel, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Men många frågor kring orsakssambanden är fortfarande obesvarade.

En mycket stor majoritet av de drogrelaterade dödsfallen orsakas av läkemedel. Störst bland dem är självmorden.

I diskussionerna kring drogrelaterade dödsfall har ofta illegala droger som heroin och amfetamin stått i centrum. Missbrukare som dör av narkotikaöverdoser är den vanliga bilden. Men nu visar en ny rapport från Socialstyrelsen att de illegala drogerna endast är inblandade i en liten del av fallen. Eller kanske snarare att det stora problemet när det gäller drogrelaterade dödsfall egentligen är vanliga läkemedel.

I Socialstyrelsens nya rapport “Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar” framgår det att sammanlagt 894 personer avled i Sverige 2019 till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. I 215 fall, eller mindre än 25 procent, var illegala droger inblandade ensamt eller i kombination med läkemedel, medan det i hela 638 fall, eller över 70 procent, enbart var godkända läkemedel som låg bakom dödsfallen. I 41 fall finns inga substanser angivna varför den exakta dödsorsaken är oklar.

— För mig var det inte förvånande eftersom vi har sett detta under en tid, men jag tror att det nog kan komma som en överraskning för många, säger Daniel Svensson, sakkunnig på Socialstyrelsen som har varit med och tagit fram rapporten.

Han berättar att Socialstyrelsen har utvecklat en helt ny teknisk lösning för att i detalj kunna kartlägga vilka substanser som varit involverade i dödsfallen eftersom de länge misstänkt att det kraftiga fokuset på illegala droger inte har varit korrekt.

— Traditionellt har fokus legat på de illegala drogerna, medan vi har förstått att problemet är bredare än så. Vi har sett vad som har hänt i USA med opioiderna och fått rapporter från brukarföreningar som pekade på att problemet ser annorlunda ut idag. Vi har därför ändrat vår redovisning för att kunna fånga detta bättre, säger han.

Det gör att det nu är möjligt att få en betydligt mer detaljerad bild av vad som ligger bakom de drogrelaterade dödsfallen. Det gör också att det går att bryta ner de läkemedelsrelaterade dödsfallen i olika kategorier.

Den analysen visar till exempel att de vanligaste läkemedelsrelaterade dödsfallen är självmord. Under 2019 genomfördes 252 självmord med enbart läkemedel. Socialstyrelsens statistik visar att de vanligaste substanserna som används är mycket vanligt förekommande sömnmedel som zopiklon (Imovane mfl) och propiomazin (Propavan) samt opioiden oxikodon (Oxycontin mfl).

— Jag är ingen suicidforskare så jag vill inte spektulera, men en tanke är ju att dessa läkemedel är väldigt tillgängliga. Men jag ser vår rapport som ett underlag som förhoppningsvis kan skapa debatt och sedan vidare forskning kring orsaker och preventiva åtgärder, säger Daniel Svensson.

I rapporten finns en sammanställning av de vanligaste substanserna som användes vid suicid mellan åren 2012 och 2019. Bilden är tämligen konsistent mellan åren, med små variationer är det samma läkemedel som används år från år. De tydligaste förändringrna är att zopiklon fortfarande är vanligast, men minskar stadigt samtidigt som oxikodon har en ganska kraftigt ökande trend de senaste fem åren.

Anmärkningsvärt är också att receptfria paracetamol ligger på femte plats i topplistan av läkemedel som används vid självmord. Enligt Socialstyrelsens detaljerade data har substansen dessutom en ökande trend de senaste redovisade åren (2018 och 2019).

Inte långt efter suiciden i antal ligger de oavsiktliga förgiftningarna. Det drabbade 208 personer 2019. Här är det istället olika opioider som dominerar liksom även det ångestdämpande alprazolam (Xanor mfl).

När det gäller illegala droger är en oavsiktlig förgiftning likställt med en överdos. När det gäller legala läkemedel är den bilden mer otydlig. Användes läkemedlet i ett slags rus-syfte eller var det en medicinsk behandling som fick letala följder? Ingen vet. Det är inte analyserat i detalj.

— Vi fångar en ögonblicksbild vid dödsfallet. För en del personer handlar det säkert om ett slags blandmissbruk där man av olika skäl använde läkemedel istället för illegala substanser. Bara för att en person dör av en viss substans innebär inte det att personen bara eller alltid använde den substansen. För en andel av dessa fall är det garanterat så, men jag vet inte hur stor den andelen är, säger Daniel Svensson.

Men samtidigt finns det i Socialstyrelsens rapport en analys av de avlidna personernas diagnoser fem år före dödsfallet. Den visar att mellan 50 och 65 procent hade en missbruksdiagnos, men också att runt 45 procent hade en smärtdiagnos. Något som kan tala för att en andel av dödsfallen handlar om patienter som har feldoserat sin smärtmedicinering eller över tid hamnat i ett beroende av sina smärtlindrande opioider.

— Det är en väldigt hög andel som har smärtdiagnoser och det är inget snack om att det har betydelse och att det kan vara ett potentiellt problem, säger Daniel Svensson.

Hur stort är dock inte analyserat.

Ett annat fynd som visar att de drogrelaterade dödsfallen sannolikt kan delas in i två olika kategorier är ålders- och könsfördelningen. När det gäller dödsfall där ett eller flera illegala substanser har varit inblandade är medianåldern på de avlidna 34 år och det är en kraftig övervikt av män, drygt 85 procent. Medan när det gäller dödsfall där enbart läkemedel förekommit spänner medianåldern mellan 45 och 56 år och det är en betydligt jämnare könfördelning där det i flera kategorier är en majoritet kvinnor som har avlidit.

— Drogdödsfallen har tididigare varit lite översiktligt beskrivna och de har inte gjorts så mycket analys på det, men redan i vår rapport 2016 kunde vi peka på en sned könsfördelning. Nu kan vi se att yngre män dör i högre grad av illegala substanser medan det är kvinnor som dör i en högre ålder av läkemedel och i relativa termer mycket fler självmord, säger Daniel Svensson.

Socialstyrelsen har dock inte vare sig resurserna eller uppdraget att detaljstudera alla samband här så Daniel Svensson uppmanar forskare i Sverige att använda myndighetens nya substansmodul som hjälpmedel för att analysera de drogrelaterade dödsfallen mer i detalj.

— Vi förvaltar visserligen substanseregistret, men det är beställningsbart för forskare och det vore bra om det användes mer, kan jag tycka, säger han.

Andra läser