Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Dan Larhammar får medalj av kungen

Professor Dan Larhammar vid Uppsala universitet tilldelas medalj av kungen för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsen”.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet har tilldelats medalj av kungen.

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och har tilldelats H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band.

Du får medaljen för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsen”. Vad i din akademiska gärning tror du belönas?

— Mitt uppdrag som preses (ordförande, reds anm) i den Kungliga Vetenskapsakademien. Jag är inne på fjärde och sista året som preses och jag har varit engagerad i ledningen i snart sju år. Jag hoppas att även mina insatser när det gäller att förmedla vetenskap och bemöta pseudovetenskap har bidragit till utmärkelsen, säger Dan Larhammar.

Du har ju gjort väldigt mycket, vad skulle du själv säga är din viktigaste insats?

— Som akademiska forskare i Sverige har man tre uppgifter – forskning, utbildning och den tredje uppgiften, att samverka med samhället och föra ut resultaten av forskningen. Jag har försökt jobba på alla tre fronterna så gott jag kunnat så det är svårt att lyfta fram en. Men det är kanske inte så många forskare som har jobbat med att popularisera forskning och granska pseudovetenskap. Det sistnämnda är kanske en lite ovanligare roll, säger han.

I toppen H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med serafimerordens band, nedtill H.M. Konungens medalj i silver av 8:e storleken (till vänster) och H.M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken (till höger).

För trots att Dan Larhammar har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar som spänner ifrån neurobiologin bakom aptitreglering, den evolutionära utvecklingen av stavar och tappar i ögonen, långtidsminnet till nu senast nya behandlingsstrategier för Parkinsons sjukdom så är det som ifrågasättande röst inom föreningen Vetenskap och folkbildning han kanske är mest känd för den bredare allmänheten. Han var ordförande för föreningen mellan 1998 och 2004. För sitt arbete blev han år 2000 den första mottagaren av Humanisternas Hedeniuspris, som delas ut till en person som ”främjat humanism, rationalism och vetenskaplig kunskap”.

Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att Dan Larhammar personligen inte ser monarkin som det optimala statsskicket.

— Principen i en demokrati måste ju vara att ämbeten inte ska ärvas utan tillsättas, säger han.

— I Sverige har vi fortfarande kungadöme. Förvisso gör kungahuset många viktiga insatser när det gäller Sveriges relationer till andra länder och även flera vetenskapliga frågeställningar. Både kungen, drottningen och kronprinsessan Victoria har engagerat sig djupt både i miljöfrågor och sociala frågor. Det hjälper till att öka medvetenheten hos delar av befolkningen som annars kanske inte skulle ha engagerat sig i dessa frågor, säger han.

— Inom mitt eget forskningsområde uppskattar jag kronprinsessans öppenhet om sin anorexi-problematik som hon hade för ett antal år sedan och som neurobiolog tycker jag att det är fantastiskt att kungafamiljen är så öppen med dyslexi-problematiken. Det här leder till att man kan diskutera det konstruktivt och det avstigmatiserar den typen av problematik, säger han.

— Men det finns länder som har löst nationella representationsuppdrag på andra sätt. I Finland till exempel har man en president med liknande ceremoniella uppgifter som väljs, det tycker jag verkar vara en pragmatisk lösning, säger han.

Han berättar att traditionen att föra ut vetenskaplig information i samhället har funnits inom Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1700-talet. Då fick akademin ensamrätt att trycka kalendrar, efter några fadäser där olika tryckerier hade rört till det.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.

— Det rådde närmast anarki ett tag och efter det fick Vetenskapsakademien uppdraget att styra upp arbetet med kalendrarna, eftersom de hade all nödvändig expertis för att göra det. Så ända fram till 1970-talet hade Vetenskapsakademien monopol på att trycka kalendrar i Sverige. Detta användes redan på 1700-talet till att föra ut information till befolkningen. I kalendrarna berättade man hur man behandlade sjukdomar på människor och djur, hur man förbättrade djurhållningen och hur man skulle förbättra grödorna. Vetenskapsakademien varnade också för vådorna av alkoholförtäring. Detta hade stor betydelse för folkhälsan, säger han.

Det är en tradition som Dan Larhammar nu har tagit vidare in i 2020-talet.

— Jag har under min tid i akademien tagit initiativ till att producera populärvetenskapliga skrifter. I fjol gav vi ut två som har väldigt hög aktualitet. I våras gav vi ut en om vacciner och under hösten gav vi ut en text om klimatförändringarna. Senare i vår kommer vi ut med en text om människans evolution som visar varför man inte kan tala i termer om raser. Dessutom har vi en text om genmodifierade grödor som också kommer under våren, säger han.

Den kungliga medaljutdelningsceremonin kommer att ske i april.

Vad är du mest nervös för inför mötet med kungen?

– Jag är inte nervös alls. Som preses i Vetenskapsakademin har jag haft tillfälle att träffa både kungen och drottningen tidigare. De är ofta gäster på vår årshögtid och jag har haft drottningen till bordet på banketten, säger Dan Larhammar.

Kungliga Vetenskapsakademin populärvetenskapliga skrifter:

Vetenskapen säger – om vaccin

Vetenskapen säger – om klimatet

Om medaljen

H.M. Konungens medalj, tidigare kallad Hovmedaljen, från 1800-talets förra hälft förlänas för särskilda förtjänster, samt för förtjänstfullt arbete inom Kungl. Hovstaterna.

Vid samma ceremoni kommer medaljer i olika storlekar för olika insatser inom vetenskap, konst och idrott att delas ut till bland andra: Lars Terenius, Carl Johan Sundberg, Leif Andrée, Ulla Skoog, Göran Sonnevi, Tove Alexandersson, Peter Forsberg, Zlatan Ibrahimović och Caroline Seger.

Källa: Kungahuset

Andra läser