Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Vi måste sluta prata ner apoteksarbete”

Kanske kan alla i teorin jobba på apotek – men det krävs otrolig kompetens för att faktiskt göra riktigt bra saker på apoteket, skriver vår bloggare Jennifer Nilsson.

Det finns ett stigma kring att jobba på apotek. Ett stigma som är ständigt närvarande i en form eller en annan. Både utifrån och inifrån branschen.

Vi kan klaga hur mycket vi vill på att andra branscher måste börja ta oss på allvar, att vi är värda att ha en status lika mycket som andra legitimationsyrken – men om vi inte börjar lyfta upp och stötta varandra så kommer detta aldrig att gå.

Vid ett tillfälle under utbildningen fick vi frågan om hur många som tänker sig att de vill jobba på ett apotek i framtiden. Ett fåtal händer räcks upp i salen, följt av en diskussion om att flera vill något större. Att drömmen är att göra karriär inom industrin eller att forska. Och de som känner att de vill jobba patientnära drömmer i stället om att bli kliniska apotekare.

Men vem har sagt att du inte kan göra något stort på apotek?

Samtidigt finns det en trend i att de apotekare som inte jobbar på apotek väldigt gärna vill associera sig med den titel man fått inom yrket, som exempelvis QA-specialist eller forskare. Det är som att titeln “apotekare” är så starkt förknippat med apotek att man gärna kallar sig något annat.

När till och med vi själva tar avstånd från apoteksarbete och titeln apotekare – vem ska då ta oss på allvar?

Jag har nog aldrig lärt mig så mycket som när jag praktiserade och jobbade extra på apotek. Att få direktkontakt med patienter och kunder. Att få se vilka läkemedelsrelaterade problem som är dessa personers vardag och hur de tar sig uttryck. Det finns inget som kan ersätta den erfarenheten för mig.

Och jag tror att varenda blivande receptarie eller apotekare behöver den erfarenheten oavsett var man kommer att jobba i framtiden. Man kan inte få den på samma sätt någon annanstans.

Trots detta blir många studenter avskräckta efter sin praktik på apotek – – mig själv inkluderad. Och till viss del har det nog att göra med att arbetsmiljön på apoteken oftast inte är optimal (och det är en fråga i sig). Men också för att det, i ärlighetens namn, är svårt att nå fram till kunderna på apoteket. Just nu är det som ett allmänt känt faktum, att alla kan få jobb på apotek om de vill. Men jag vill utmana er att vända på detta lite.

Kanske kan alla i teorin jobba på apotek, men det krävs otrolig kompetens för att faktiskt göra riktigt bra saker på apoteket. Det krävs att man håller så pass hög kvalitet på kommunikation, kunskap och tydlighet att du når fram till varje kund med den information som just den personen behöver höra. Samtidigt som du arbetar under stundtals mycket hård tidspress. Det är ute på apoteken du kan göra direkt skillnad på individnivå.

Apotekspersonalen kanske faktiskt är de riktiga hjältarna.

Så, vi kanske bör ta oss en funderare innan vi väljer att prata ner apoteksarbete. Även om man i sina uttalanden bara utgår från sig själv och att man själv aldrig skulle vilja jobba på apotek. Alla lockas inte av apotek. Och alla passar på apotek.

Men det kanske inte är apoteksarbetet som är problemet. Utan i stället det faktum att alla inte har det som behövs för att göra skillnad just på apotek. Det är så otroligt viktigt hur vi pratar om oss själva inom branschen. Och även att ge apotekspersonalen en ärlig chans att få utvecklas i sin kommunikation och få utrymme att göra sitt arbete på bästa sätt. Först då kanske vi kan vända stigmat.

Andra läser