Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

De är detektiver i vaccinets spår

De lägger ett gigantiskt pussel för att hitta tidigare okända biverkningar av covid-19-vacciner. Möt farmaceuterna som söker mönster i tusentals rapporter från hela världen.

Apotekarna Pinelopi Lundquist och Alem Zekarias utanför Uppsala monitoring centre – en relativt dold arbetsplats med ett viktigt uppdrag från WHO: att göra världens läkemedelsanvändning säkrare. Just nu ligger allt fokus på vaccinerna mot covid-19.

– Hallå? Ser du mig?

Uppkopplingen på datorn hackar. Alem Zekarias försvinner ur bild några gånger innan anslutningen till slut blir stabil.

Planen var att Svensk Farmaci skulle besöka Uppsala monitoring centre, men bara någon dag innan skärptes deras interna restriktioner på grund av smittläget i Sverige och vi bjuds i stället in via videolänk.

Alem Zekarias har tagit med sig sin dator och visar runt i de vita kontorslokalerna. Hon öppnar en dörr in till ett konferensrum. En stor tv sitter på ena väggen.

– Här blir det många möten för vår vaccin­grupp, och en del videokonferenser med Genève, säger hon.

Det är i Genève i Schweiz som Världshälsoorganisationen WHO har sitt huvudkontor. Vid första anblicken märks det inte att Uppsala monitoring centre, UMC, har ett stort och viktigt uppdrag från just WHO. Det är en dold arbetsplats som inte direkt gör väsen av sig. Inte ens företagets logga på dörren är särskilt stor.

”Vi lägger ett pussel av olika samband och mönster som kan vara signaler om en tidigare okänd biverkning.”

Alem Zekarias, apotekare och pharma­covigilance scientist på UMC.

Uppdraget från WHO går ut på att analysera de rapporter om misstänkta biverkningar av covid-19- vacciner som delas av programländerna till WHO:s biverkningsdatabas. Än så länge har det kommit in nästan en halv miljon rapporter – och antalet fortsätter att fyllas på i takt med att fler länder vaccinerar.

Pinelopi Lundquist diskuterar med dataanalytiker Nils Erlandsson, som extraherar data som farmakovigilans-experterna sedan tittar närmare på.

– Det är givetvis en utmaning med så många och det är omöjligt för oss att titta på varje enskild rapport. Vi har i stället hjälp av algoritmer och exempelvis statistiska metoder för att hitta de eventuella biverkningarna. På så vis filtrerar vi ut det som kan vara av intresse och av värde för vår grupp att titta närmare på, säger Alem Zekarias, pharmacovigilance scientist på UMC.

“Allt mellan himmel och jord”

Hon berättar att expertgruppens olika bakgrunder och erfarenheter gör att de kompletterar varandra bra. Avdelningen består av ett 30-tal personer och i projektteamen ingår farmaceuter, läkare, dataanalytiker och statistiker.

– Det behövs olika perspektiv, för det här är ett detektivarbete. Vi lägger ett pussel av olika samband och mönster som kan vara signaler på att ett covid-19-vaccin har en tidigare okänd biverkning, säger Alem Zekarias och fortsätter:

– Vi ställer oss frågor kring när vaccinet har getts, när biverkningen uppkom gentemot när personen fick vaccinet, eller om andra läkemedel har orsakat biverkan. Och det är här vårt team är så bra eftersom vi kan bidra med olika kunskaper om vad en biverkning kan bero på.

Alem Zekarias och Pinelopi Lundquist agerar detektiver i covid-19-vaccinernas spår.

En utmaning för farmaceutdetektiverna är också att rapporternas kvalitet och utförlighet skiljer sig åt.

– Vi får in allt mellan himmel och jord. En del är hela uppsatser, till skillnad från andra som endast innehåller det mest nödvändiga. Det gör såklart att vi måste diskutera mycket mellan oss i gruppen. Vi utgår ifrån en basprocess, men varje rapport är individuell och det är här vi återkommer till att lägga vårt pussel, säger Alem Zekarias.

Patienten på andra sidan jorden

Pinelopi Lundquist är sektionschef på UMC och ansvarig för den forskningsavdelning där Alem Zekarias jobbar. 

– Den som rapporterar in en misstänkt biverkning behöver inte ha fastställt ett samband mellan läkemedlet och händelsen. I de flesta fall kan ett samband med läkemedlet bekräftas först efter analys av flera liknande rapporter samt med stöd från den samlade vetenskapen, säger Pinelopi Lundquist.

Pinelopi Lundquist lyfter fram teamarbetet på UMC. Det är medarbetarnas samlade kunskap som kan avslöja en biverkning – aldrig enskilda rapporter.

Hon berättar att en del sambandsbedömningar försvårats eller tar längre tid än förut på grund av Dataskyddsförordningen GDPR. Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har bedömt att de inte kan dela viss detaljerad information, som i  stället måste begäras från varje enskilt land. 

– Så vi jobbar nu aktivt med att hitta lösningar på hur EMA kan dela beskrivningar av fallen, utan att bryta mot några regler. Information om eventuella sjukdomar, andra läkemedel eller tidsförloppet för biverkan behövs för att göra vettiga bedömningar, säger Pinelopi Lundquist.

Efter allt pusslande är det sedan UMC:s uppgift att redovisa en hypotes och beskrivning av ett eventuellt samband och kommunicera resultatet. 

– Men vi kan aldrig säga att en biverkning beror exakt på den här faktorn eller läkemedlet. Vi har aldrig vaccinpatienten framför oss, den personen kan vara på andra sidan jorden. Vi har bara rapporterna, en hypotes och antaganden, men vi kan aldrig veta till hundra procent att vi har rätt, säger Alem Zekarias och fortsätter:

– När vi hittar något som vi tycker är värt att uppmärksamma, signalerar vi det till samtliga 143 medlemsländer som skickat rapporter till oss. Vi sitter på en helt unik global databas med så många länder som rapporterar in, säger Alem Zekarias.

Språken blir en tillgång

Hon tycker också att sammansättningen på arbetsplatsen har gjort uppdraget från WHO smidigare. Många medarbetare har en bakgrund i ett annat land än Sverige och det pratas många olika språk.

Alem Zekarias tycker att arbetet med vaccinrapporterna underlättas av att kollegorna på UMC har ursprung i många olika länder.

– Först och främst så berikar det arbetsplatsen. Sedan jobbar vi mot en global marknad och pratar en medarbetare samma språk som någon som UMC samarbetar med, så har vi en helt annan förståelse för varandra. Varje land är också unikt sett till hur man jobbar där, så ju fler språk vi har desto bättre, säger Alem Zekarias.

– Vi undervisar också, både internt och externt, och då kan det behövas översättning. Det underlättar att ha någon som kan språket som vi vill översätta till nära till hands, säger Pinelopi Lundquist.

”Vi är precis som alla andra, urless på pandemin, så vi vill såklart hitta en lösning för att få till ett mer normalt läge.”

Alem Zekarias.

Men likt många andra arbetsplatser brottas också UMC med utmaningar på arbetsplatsen under pandemin. Det gäller framförallt svårigheterna med att jobba på distans. 

– Det är svårt att få till viss kommunikation. Samtidigt har vi sett många fördelar med det digitala, som vi inte insett tidigare. Vi har exempelvis haft mycket undervisning digitalt som gett lärdomar som vi tar med oss i framtiden, säger Pinelopi Lundquist. 

Att Pinelopi Lundquist och Alem Zekarias rör sig i UMC:s lokaler tillhör ovanligheterna, de flesta jobbar hemma – och många saknar kollegorna.

UMC har en facklig så kallad SACO-S-förening med runt 50 medlemmar, där Alem Zekarias just nu är tillförordnad ordförande. Även hon berättar att många medlemmar uttryckt att det är svårt att inte få träffa kollegorna ansikte mot ansikte. 

Ytterligare frågor som föreningen just nu brottas med är arbetsmiljön i hemmet och medarbetarnas mående. 

– Vi är precis som alla andra, urless på pandemin, så vi vill såklart hitta en lösning för att få till ett mer normalt läge. Både för vår arbetsplats och världen. Men det gör oss samtidigt än mer motiverade med vårt jobb att granska vaccin­rapporterna, säger Alem Zekarias. 

Uppsala monitoring centre – UMC

UMC är en oberoende och icke vinstdrivande statlig stiftelse, vars grunduppdrag från WHO är att göra läkemedelsanvändningen i världen säkrare. Men nu ligger allt fokus på övervakning av vaccin­erna mot covid-19. UMC har runt 140 anställda, varav ett 30-tal jobbar aktivt med vaccinövervakningen.

UMC tog form efter Neurosedynskandalen, som inträffade under 60-talet. Då förskrevs läkemedlet Neurosedyn (talidomid) till gravida kvinnor och orsakade kraftiga missbildningar hos deras barn. Runt 10 000 barn drabbades och flera nationer insåg vikten av läkemedels­övervakning för att tidigt upptäcka biverkningar. 

Det gjorde att Sverige och flera andra länder drog igång ett WHO-­program för internationell läkemedelsövervakning. 1978 tog Sverige ansvar för programmet och UMC bildades.

8 roller för farmaceuter på UMC

  • Pharmacovigilance scientist: Utreder potentiella signaler rörande säkerhetsproblem med läkemedel, deltar i arbete kring signaldetektion och utbildning. 
  • Pharmacovigilance education specialist: Analyserar behovet av utbildning främst hos nationella farmakovigilanscentra världen över. 
  • Pharmacovigilance officer: Samarbetar med nationella centrum för farmakovigilans inom WHO. 
  • Terminologispecialist: Validerar läkemedels­information som används för att analysera potentiella läkemedelsbiverkningar bland annat. 
  • Produktchef: Leder utveckling av tjänster som stöttar företag och myndigheters aktiviteter inom farmakovigilans. 
  • Testledare: Leder system- och acceptanstestning, utför testning av bland annat produkter och verktyg i UMC:s produktportfölj. 
  • Chef för globala samarbeten: Koordinerar samarbetet mellan UMC och WHO, och andra globala organisationer. 
  • Kundkontaktspecialist: Säljer och marknadsför UMC:s kommersiella produkter till kunder inom läkemedelsindustrin.

Andra läser