Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Rankar heta forskningsfrågor om postcovid

”Det här är läkemedel som används utan att någon vet vilken nytta de gör”. Det säger apotekaren Emma Mårtensson, som bidragit i arbetet med en ny topplista över de tio mest angelägna forskningsfrågorna om långtidscovid.

”När ska det börja forskas på vad som orsakar dessa besvär?” Det frågade sig apotekaren Emma Mårtensson i en debattartikel i Svensk Farmaci i höstas, som hon skrev efter att ha drabbats av långvariga och uttalade besvär till följd av covid-19. Hon har tidigare även uppmärksammat att en ny patientgrupp skulle börja dyka upp i allt högre grad i apotekens egenvård – patienterna med långtidssymtom efter covid-19-infektion.

– Den här topplistan är absolut ett steg på rätt väg, säger Emma Mårtensson nu.

Till vardags arbetar hon som analytisk kemist på läkemedelsföretaget Nanexa. Men hon är också talesperson för Svenska covidföreningen och är en av många som bidragit i arbetet med topplistan, där Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har låtit personer som på olika sätt berörs av långvariga symtom på covid-19 prioritera forskningsfrågor gemensamt.

Frågor som finns med på listan är bland annat vilka behandlingar som hjälper mot långvariga neurologiska symtom och kognitiva besvär, men även mot långvarig nedsättning av andnings- och syreupptagningsförmåga vid covid-19.

Diskussionen om kolloidalt silver dyker upp med jämna mellanrum. Det visar på behovet mer forskning om vilka behandlingar som faktiskt fungerar.

Emma Mårtensson

Som apotekare har Emma Mårtensson under arbetet inte minst betonat behovet av mer forskning kring de läkemedelsbehandlingar som i dag förskrivs off-label mot långvariga symtom vid covid-19.

– Som apotekare som jobbar med läkemedelsforskning blir jag frustrerad av att se hur man inom primärvården skriver ut till exempel inhalationssteroider eller beta-blockerare off-label till patienter med långvariga besvär, men sedan sker ingen systematisk insamling alls av effekterna. Det här är läkemedel som används utan att någon vet vilken nytta de gör.

Emma Mårtensson pekar även på behovet av mer forskning om behandlingsalternativen för att kunna ge en mer evidensbaserad rådgivning på apoteken. Förra året startade hon Facebook-gruppen ”Vi som har/har haft corona” som nu har över 8 000 medlemmar, och där ser hon ofta exempel på långtidssjuka som griper efter halmstrån och förespråkar olika alternativa metoder.

– Det är alltifrån att utesluta gluten till att överdosera c-vitamin. Och diskussionen om kolloidalt silver dyker upp med jämna mellanrum. Det visar på behovet mer forskning om vilka behandlingar som faktiskt fungerar – det är alltid lättare att få med sig patienterna om man kan peka på ett alternativ.

Själv mår Emma Mårtensson bättre men hon är fortfarande långt ifrån återställd. Och hon är fortfarande deltidssjukskriven från jobbet på Nanexa.

– Som för många med långvariga covidbesvär svänger det – några veckor var jag rätt bra och kunde jobba heltid, men sedan blev jag sjukskriven igen. Jag har fortfarande yrsel, blir lätt illamående och andfådd så fort jag rör mig. Men jag hoppas vara tillbaka på heltid snart.

Tio-i-topp viktigaste forskningsfrågorna

  1. Vilken behandling hjälper mot långvariga neurologiska symtom samt kognitiva besvär (så som hjärntrötthet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, fatigue, domningar, tremor, huvudvärk) vid covid-19?
  2. Hur kan man optimera rehabiliteringsinsatser efter långvariga besvär vid covid-19 och vilka typer av insatser bör ingå (arbetsterapi, fysioterapi, psykolog, kurator, logoped, dietist etc.)?
  3. Vilken behandling är effektivast mot långvarig nedsättning i andningsförmåga/ syreupptagningsförmåga eller problem med andningsuppehåll vid covid-19?
  4. Vad är orsaken till att vissa personer utvecklar långvariga symtom vid covid-19?
  5. Hur kan man på ett objektivt sätt diagnostisera personer med långvariga symtom vid covid-19 oavsett om de haft ett positivt PCR test under det akuta skedet eller om de har påvisbara antikroppar?
  6. Kan utökad diagnostik för att undersöka vilka organ som är involverade leda till bättre behandling och eventuellt motverka framtida komplikationer för personer med långvariga symtom vid covid-19?
  7. Vad är bakomliggande orsak för olika typer av symtombild för personer med långvariga symtom vid covid-19?
  8. Hur kan man i det akuta förloppet behandla för att förhindra uppkomst av långvariga symtom vid covid-19?
  9. Vilka kliniska fynd/organförändringar efter en längre tid vid covid-19 förekommer?
  10. Är immunsvaret (exempelvis t-cells svar, antikroppar mot covid-19, utveckling autoimmunitet) annorlunda hos personer med långvariga symtom vid covid-19

Källa: SBU

Mest läst