Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

TLV: Pröva modell där betalningen sker i efterhand

Den osäkra effekten och de höga priserna på precisionsmediciner och ATMP gör att nya betalningsmodeller behövs. Nu föreslås en modell där betalning sker först efter konstaterad hälsoeffekt.

Anna Alassaad, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

Nya precisionsmediciner och ATMP (advanced therapy medical products) innebär stora möjligheter att ge mer exakta diagnoser och behandlingar för patienter och kan leda till stora hälsovinster. Men det finns svårigheter. Dels är produkterna ofta väldigt dyra och dels finns begränsad evidens vid beslutstillfället för effekten av behandlingarna.

Därför har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fått i uppdrag av regeringen att utreda nya betalningsmodeller.

– Det finns många nya behandlingar och nya teknologier, men det är inte allting som kommer att vara värt det pris företagen begär, säger Anna Alassaad, apotekare och projektledare för TLV:s rapport som presenterades på måndagen.

– Som offentlig aktör är det TLV:s roll att värna om de gemensamma resurserna och försöka se till att de används klokt.

Det finns intresse för alla parter att se över betalningsmodellerna. För regionerna råder en osäkerhet om de har råd att ta risken att köpa in ny och ibland bättre behandlingar till patienterna när effekten är osäker. Och läkemedelsbolagen riskerar därmed att inte lyckas sälja ny teknologi om priset är högt.

Lösningen som TLV föreslår är att betalningen, hela eller delar av den, görs i efterhand, när en hälsoeffekt är konstaterad. Hur det ska gå till och hur det ska mätas varierar från läkemedel till läkemedel och måste utredas vidare. Men det viktiga är att det finns mätbara mål och mått på hälsoeffekten som inte orsakar otydligheter i efterhand.

– Man bör vara medveten om att det är komplext, att det bland annat krävs utfallsmått som är robusta och att man måste hitta avtalsformer som minimerar risken för tvetydighet och missförstånd, säger Anna Alassaad.

Det handlar många gånger om ny teknologi, men det är läkemedel som blir allt vanligare. Precisionsmediciner är produkter där molekylär information från patienten styr val av behandling. ATMP kan ibland även vara precisionsmediciner, men inte alltid.

Ett exempel på ATMP som inte är precisionsmedicin (enligt TLV:s definition) är CAR-T-cellsterapi mot blodcancersjukdomar, där patientens immunceller plockas ut och modifieras genetiskt för att bli bättre på att identifiera och döda tumörceller. Därefter återförs de till patienten.

Det finns inga skäl att gynna dem bara för att det är ny teknologi.

Anna Alassaad om TLV:s syn på de nya behandlingarna.

Utmärkande för ATMP är att de oftast ges som en engångsbehandling. Det gör att det inte, som vid andra behandlingar, går att avbryta en pågående behandling om det visar sig att effekten uteblir.

– Det i kombination med att de kliniska prövningarna många gånger har gjorts på små patientgrupper och att vi har liten kunskap om hur den faktiska effekten kommer att bli på längre sikt, gör att de här medicinerna är särskilt relevanta för nya betalningsmodeller.

Men de nya betalningsmodellerna kan också användas för andra läkemedel. Utmaningarna som finns är inte nya och TLV betraktar dessa produkter som en del i det övergripande läkemedelslandskapet.

– Det finns inga skäl att gynna dem bara för att det är ny teknologi. ATMP har vissa unika utmaningar som vi behöver utvecklade metoder för att hantera, men produkterna är fortfarande en del av det övriga systemet och behöver vara en del av de övergripande prioriteringarna, säger Anna Alassaad.

Andra läser