Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Medicin mot magsår misstänks öka risken för demens

Protonpumpshämmare som Losec och Nexium misstänks öka risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och demens. Forskare vid Karolinska institutet kan visa att läkemedlen effektivt blockerar det enda enzym som tillverkar acetylkolin i kroppen.

Protonpumpshämmare misstänks öka risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och demens.

Forskare vid Karolinska institutet kan nu visa att protonpumpshämmare som omeprazol (Losec) och esomeprazol (Nexium) är mycket effektiva blockerare av enzymet kolinacetyltransferas. Enzymet har till uppgift att tillverka signalämnet acetylkolin som behövs för att skicka signaler mellan nervceller.

I ett in vitro-test kan forskarna visa att omeprazol, esomeprazol, tenatoprazol och rabeprazol hade en mycket stark bindningskraft till enzymet, i flera fall starkare än en av de kraftigaste blockerarna man tidigare känt till. Pantoprazol och lansoprazol hade en svagare bindning. Men forskarna kan visa att protonpumpshämmarnas blockerande effekt av enzymet låg flerfaldigt under de plasmakoncentrationer som är vanliga även i de lägsta doserna.

Grafen visar protonpumpshämmarnas hämmande effekt på kolinacetyltransferas i förhållande till varandra. Ju kortare stapel desto kraftigare hämning. Alfa-NETA är en av de tidigare kända kraftigaste blockerarna. Källa: KI.

Grafen visar protonpumpshämmarnas hämmande effekt på kolinacetyltransferas i förhållande till varandra. Ju kortare stapel desto kraftigare hämning. Alfa-NETA är en av de tidigare kända kraftigaste blockerarna. Källa: KI.

Taher Darreh-Shori, docent vid Karolinska instiuttet. Foto: Selma Wolofsky.

Taher Darreh-Shori, docent vid Karolinska instiuttet. Foto: Selma Wolofsky.

– Vi har kunnat visa att syrapumpshämmare påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin som har stor betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom, säger Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle, Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Den aktuella studien är en in vitro-studie och ytterligare human-studier behövs naturligtvis för att belägga sambandet i människa, men forskarna refererar också till en tysk populations-studie publicerad i den amerikanska läkartidningen JAMA Neurology 2016 som under sju års tid studerat över 73 000 personer över 75 år. Den visar att de som stod på regelbunden medicinering med protonpumpshämmare hade en signifikant förhöjd risk att drabbas av demens.

Taher Darreh-Shori vågar därför redan nu utfärda en varning för långvarig behandling med protonpumpshämmare.

– Vi vill rikta uppmärksamhet mot detta så att läkemedlen inte används under lång tid i onödan. Särskilt försiktig bör man vara när det gäller äldre personer och de som redan har en demensdiagnos. Detsamma gäller även patienter med muskelsvaghetssjukdomar som ALS, då acetylkolin-signalering även här är mycket viktigt. I dessa fall bör man använda de läkemedel som ger liten påverkan och ordinera den lägsta dosen under så kort tid som möjligt, säger han.

När det gäller kortare tids användning menar han dock att riskerna inte är överhängande.

– Jag vill dock betona att korrekt användning av läkemedlet är säkert även hos äldre så länge de används under kort tid och när de verkligen behövs. Anledningen är att vårt nervsystem är ganska flexibelt när det gäller att tolerera kortvarig påverkan, säger han.

Läs den fullständiga studien här >>
”Proton pump inhibitors act with unprecedented potencies as inhibitors of the acetylcholine biosynthesizing enzyme – A plausible missing link for their association with incidence of dementia,” Rajnish Kumar, Amit Kumar, Agneta Nordberg, Bengt Långström and Taher Darreh-Shori, Alzheimer’s & Dementia, online 8 maj, 2020.

Andra läser