Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Apotekspersonals kunskaper om förfalskningar kartläggs

Försäljning av falska läkemedel är ett globalt problem, men det saknas kunskap om läget i Sverige. Nu ska två farmaceuter ta reda på mer, genom en enkät till apotekspersonal.

Den svenska läkemedelshanteringen är bland de säkrare och bäst kontrollerade i världen. Samtidigt finns en global, oreglerad marknad bara några klick bort. Genom en enkel sökning går det mesta att hitta på nätet, helt utan recept: Smärtstillande, antibiotika, medicin mot hjärtsjukdomar och mycket annat.

Ingen vet i vilken utsträckning svenskar beställer läkemedel från icke-godkända nätapotek. För att ta reda på mer genomförs ett forskningsprojekt på Lunds universitet. I två delstudier har kunskapen hos allmänheten respektive läkare kartlagts. Nu ska en tredje studie påbörjas: en enkätundersökning med inriktning mot apotekspersonal.

Studien genomförs av bland andra apotekarna Amelie Persson och Cecilia Lenander, verksamma vid Lunds universitet.

– Vi vill ta tempen på fenomenet. Vad vet personal som möter kunder på apotek? Får de signaler om att kunder köper läkemedel från icke godkända nätapotek? Vad får de för frågor, säger Cecilia Lenander.

Enkäten kommer att följas upp med djupintervjuer med en mindre grupp farmaceuter. Tanken är att resultaten ska ge grund för en analys av hur aktörer i vårdkedjan kan bidra till att höja kunskapen hos allmänheten om riskerna med att handla från icke godkända apotek.

Amelie Persson och Cecilia Lenander tror att apotek kan ha en viktig roll.

– När man står på kontinuerlig läkemedelsbehandling besöker man apotek regelbundet, då finns en chans till dialog, säger Amelie Persson.

De hänvisar också till en enkätstudie som Läkemedelsverket gjorde 2015, om vilka källor allmänheten såg som viktigast när det gäller information om internetköp av receptbelagda läkemedel utanför apotek. Farmaceuter på apotek hamnade då i topp, tillsammans med FASS och webbtjänsten 1177.

Omfattningen av läkemedelsförsäljning via icke godkända nätapotek är inte känd. I en studie publicerad i Journal of public health angav en tredjedel av de tillfrågade 250 läkarna att de hade mött patienter som de misstänkte hade använt sådana. Och i en riktad kontroll på Arlanda flygplats 2018 ledde beslagen av bland annat lugnande läkemedel och antibiotika till att 175 webbsidor stängdes ner.

Amelie Persson och Cecilia Lenander tror att det finns olika anledningar till att människor handlar läkemedel från icke godkända nätapotek. Det kan handla om brist på kunskap, att det uppfattas som smidigt och billigt, eller att personer vill få tillgång till läkemedel som inte finns i Sverige, eller läkemedel som känns pinsamma att diskutera, exempelvis viktminskande eller potenshöjande läkemedel.

– Det är de skäl vi kan tänka oss, men vi vet egentligen inte riktigt. Kanske kan vi få mer information om det genom studien, säger Cecilia Lenander.

Under hösten kommer forskarna kontakta de svenska apotekskedjorna för att be om hjälp att nå ut med enkäten till apoteksanställda med kundkontakt.

– Vi hoppas att många kommer vilja svara, säger Amelie Persson.

Frågorna ska inte ses som något test, betonar hon. Syftet är att ringa in fenomenet och kunskapen om det.

– Alla svar är av intresse för oss, oavsett vilken attityd, erfarenhet eller intresse personen har av frågan.

Andra läser