Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Ny mekanism för klassiskt läkemedel funnen

Svenska forskare har nyligen funnit belägg för att diabetesmedlet metformins hittills okända verkningsmekanism kan vara en påverkan på tarmflorans sammansättning.

Metformin har använts för att sänka blodsockret hos diabetiker i över 50 år, men hur läkemedlet faktiskt fungerar har varit oklart. Nu kan dock svenska och spanska forskare ha funnit en mycket intressant verkningsmekanism. I en ny studie, publicerad i Nature Medicine, kan Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och ledande forskare bakom studien, visa att metformin påverkar patienternas tarmflora på ett ganska dramatiskt sätt.

Genom att lotta 40 nydiagnostiserade behandlingsnaiva typ 2-diabetiker till antingen behandling med metformin eller placebo under fyra månader har de kunnat kartlägga vad som händer i tarmarna hos patienterna. Det visade sig att redan efter två månader hade över 80 bakteriestammar påverkats i tarmarna hos de som fick metformin, medan endast en påverkades i placebogruppen.

– Vi visste sedan tidigare att tarmfloran är förändrad hos diabetiker under metforminbehandling. Dock är detta den första placebokontrollerade studien som gjorts. Vi tror att tarmfloran är viktig både för positiva, men även kanske också för de bie ekter, i form av gastrointestinala problem, som kan kopplas till metformin, säger Fredrik Bäckhed.

Bland annat kunde de konstatera att förekomsten av tarmbakterien Bifidobac- terium adolescentis var signi kant förhöjd hos de metforminbehandlade patienterna. Forskarna kunde också visa en negativ korrelation mellan Bifodobacterium adolescentis och långtidssockervärdet HbA1c. Det är något som sannolikt gör bakterien till en viktig aktör i metformins verkningsmeka- nism.

– Vi tror att metformin förändrar miljön i tarmen och därmed förändrar förutsättningarna för flera bakterier, och B. adolcentis är en av dessa. Vi följer detta som ett av de intressanta spåren, säger Fredrik Bäckhed.

För att verifiera sina fynd transplanterade de tarmflora från patienterna till möss som växt upp i en helt bakteriefri miljö. Då kunde de visa att tarmflora från metforminbehandlade patienter förbättrade mössens glukosmetabolism. Något som stärker hypotesen om metformins nyfunna verkningsmekanism.

– Det är svårt att påvisa kausalitet i människor. Att kolonisera bakteriefria möss är en möjlighet att påvisa möjliga samband, dock är det inte ett definitivt bevis på att den förändrade tarmfloran är den enda verkningsmekanismen.

– Vi arbetar dock efter den hypotesen, säger Fredrik Bäckhed.

Andra läser