Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Tvingar fram snabba åtgärder på apoteksområdet

Gårdagens riksdagsbeslut tvingar regeringen till snabba åtgärder på apoteksområdet. Nya hälsotjänster i samarbete med vården och ett mer utvecklat folkhälsoarbete hoppas två av socialutskottets ledamöter på.

Igår beslutade riksdagen att anta de tre tillkännagivanden till regeringen inom apoteksområdet som vi skrev om häromveckan.

Förslagen härstammar från sex yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottets betänkande finns här.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringen nu måste (1) ta fram förslag på att utveckla modeller som stimulerar ökat samarbete mellan vården och apoteksaktörerna, (2) att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna ses över och (3) att regler skapas så att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna.

Cecilia Widegren (M) är ledamot i socialutskottet.

– Riksdagens beslut måste verkställas och regeringen är nu skyldig att ta tag i dessa frågor. Vi kommer att följa upp att det verkligen händer, exempelvis via frågor och interpellationer under senvåren. Om det skulle ligga för länge utan åtgärd kan ministern bli föremål för KU-granskning, säger hon.

Nästa vecka presenteras ett delbetänkande från Nya apoteksutredningen, en utredning som Cecilia Widegren beskriver som onödig.

– Det tar minst två och ett halvt år innan utredningens förslag kan bli verklighet. Våra förslag måste genomföras nu. Så det här är ett sätt att få det att gå snabbare. Initiativ från riksdagen som dessa är också ett utslag av det parlamentariska läge vi befinner oss i med en svag minoritetsregering, vilket gör att riksdagens instrument blir viktigare.

Att tillkännagivandena kommer just nu handlar enligt Cecilia Widegren mycket om socialutskottets arbetsbelastning.

– Vi hinner inte beta av alla frågor inom ett kalenderår. Hade alliansen suttit kvar i regeringsställning hade vi lagt de här förslagen för länge sedan. Vi mäktade inte med att göra det när vi var i regeringsställning men detta var en del av vår plan vid förberedelserna inför mandatperioden 2014-18. Att se över 24-timmarsregeln i relation till distributörerna och apotekens returrätt är angelägna frågor, säger Cecilia Widegren.

Ni vill se ”modeller som stimulerar ökat samarbete mellan vården och apoteksaktörerna”. Vad ser du framför dig, konkret?

– Idag har det växt fram en del enklare tjänster, exempelvis vaccinering, och det är ju en bra start. Men det har hänt för lite och det har i för liten utsträckning skett i samarbete med vården. Vi skulle vilja se premierande system, ersättningsmodeller där patientens hälsa och samhället gynnas genom hela vårdkedjan inklusive apoteksaktörerna. Uppdraget att titta på det här skulle kunna läggas på Vårdanalys eller Socialstyrelsen men det är inte vår sak att avgöra, säger Cecilia Widegren.

Riksdagsveteranen Barbro Westerholm (L), även hon ledamot i socialutskottet, har en något annorlunda bild av slutmålet med förslaget om samarbetsmodeller.

Hon vill att apotekens informations- och folkhälsoarbete på egenvårdsområdet utvecklas i samarbete med vården.

– Mycket gjordes innan monopoltiden av Apotekarsocietetens informationsavdelning och sedan av Apoteket AB med bland annat temaår. Det här har vi tappat lite av efter omregleringen. Jag skulle gärna se att branschen kunde enas kring satsningar, även om aktörerna förstås har rätt att göra egna kampanjer exempelvis tillsammans med vårdcentraler.

– Ersättningsfrågan är viktig, det här ”kostar ju inte gratis”. Det här kan få kosta litet av offentliga medel, men det kan i gengäld bidra till minskad ohälsa, säger Barbro Westerholm.

Mest läst