Efter åtta års förarbete presenterades de 13 målen på FIP:s utbildningskonferens i Nanjing, Kina, i november.
Arbetet har samordnats av Ian Bates, professor i farmaceutisk utbildning vid University College i London, som konkretiserar hur de kan användas:
– Idén med målen är att länder ska kunna använda dem för att utöva påtryckningar i förhandlingssituationer. De kan exempelvis användas vid förhandlingar med regeringar och deras hälso- eller arbetsmarknadsdepartement för att säga ”det här händer på global nivå, och det är inte bra om vi kommer på efterkälken”, säger han till brittiska Pharmaceutical Journal.
Ian Bates tror att målen kan komma till användning både för länder som Storbritannien och för utvecklingsländer.
De tre första målen fokuserar på utbildningsfrågor och adresserar akademisk kapacitet, grundläggande yrkesträning under åren kring examen respektive kvalitetssäkring av utbildningen.
Mål fyra till åtta handlar om den professionella utvecklingen. Här berörs bland annat kompetensutveckling, möjligheter till specialisering och ledarskapsutveckling.
De avslutande fem punkterna utgörs av mål på systemnivå. Här efterlyses bland annat strategier för balans när det gäller könsfördelning och mångfald, och en strategi för att samla in nationella data om yrkeskårens utveckling.
Ett mål handlar om vikten av att mäta den påverkan som yrkeskåren har på hälsoutfall.
FIP:s nya utvecklingsmål för den farmaceutiska arbetsstyrkan finns att läsa här.
Målen är kopplade till FIP:s nya globala vision för utbildning och arbete som också släpptes under Nanjing-konferensen.
Den globala farmacifederationen FIP har 139 medlemsorganisationer, däribland Sveriges Farmaceuter.
Organisationen representerar cirka 3 miljoner farmaceuter – varav en stor majoritet apotekare – över hela världen.
