Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Bristande språkkunskaper stor utmaning för lärosäte

Svårigheter med språket gör farmaciutbildningen till en stor utmaning för många studenter med utländsk bakgrund. Kraven för godkänt i svenska som andraspråk är i praktiken alldeles för låga, anser företrädare för receptarieutbildningen i Göteborg.

Som vi kunde berätta igår är landets receptarieutbildningar enligt nya siffror från UKÄ de yrkesexamensprogram i Sverige som har störst antal nya studenter med utländsk bakgrund.

77 procent av de nyantagna studenterna 2014/15 var antingen utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Apotekarprogrammen kommer på andra plats, där är motsvarande siffra 67 procent.

Catharina Nilsson, samordnare för receptarieprogrammet vid Göteborgs universitet, beskriver flera utmaningar kopplade till att så många studenter har utländsk bakgrund.

– Vi har sedan flera år en jätteutmaning när det gäller studenternas bristande förkunskaper inom framför allt skriftlig men i vissa fall även muntlig kommunikation. Det yttrar sig bland annat som svårigheter att ta till sig kurslitteratur på såväl engelska som svenska, säger hon.

– Vi har sedan 6-7 år jobbat med olika metoder för att hjälpa studenterna. Universitetet erbjuder språkhandledning och det ger resultat, de studenter som tar del av den lyckas ofta bättre. Problemet är att detta är frivilligt och de som har störst behov deltar ofta inte. Vi har nu en diskussion om att göra språkhandledning obligatoriskt för personer med behov av det.

– Vi har också en kommunikationsstrimma i programmet där vi bland annat fokuserar på förståelse av vetenskapliga texter.

Hur speglas studenternas språkliga brister i samband med examinering?

– Vi har inte tagit fram särskild statistik för det, men rent intuitivt är det lätt att konstatera att många studenter med språkproblem halkar efter. Det kan ta både fem eller sex år att gå ut receptarieprogrammet.

För några år sedan fördes en livlig diskussion mellan studenter och lärare om grupparbeten på receptarieprogrammet, där vissa studenter uttryckte missnöje med att de ”tvingades göra allt jobb själva”.

– Studenter med goda språkkunskaper uttryckte frustration över situationen. Vi har nu gjort det tydligare att alla måste delta, men vi har också jobbat med attitydfrågor. Det behöver kanske inte i alla lägen vara så farligt att jobba lite mer själv, man kan ju se det som en bättre möjlighet till lärande också. Grupparbetena kvarstår, de är viktiga, men som resultat av diskussionen har vi idag färre grupparbeten som vi examinerar på och i stället ett större inslag av individuella bedömningar, säger Catharina Nilsson.

Hon betonar att det är språkliga brister som är huvudproblemet.

– Det kan finnas kulturella aspekter men språkbarriären är vår stora utmaning. Många nyinvandrade har en högskoleutbildning från hemlandet att falla tillbaka på och har därmed studievana.

Enligt Catharina Nilsson finns en ganska enkel, viktig delförklaring till att många studenter med utländsk bakgrund har det tufft på universitetet: Kraven för godkänt i svenska som andraspråk, som banar väg för allmän behörighet, är för låga.

– Kraven låter bra på pappret men är alldeles för låga i verkligheten. Det är en åsikt som jag inte precis är ensam om i universitetsvärlden. Detta beror främst på att ersättning fördelas baseras på antal personer som släpps igenom. Universitetet brukar kritiseras för detta, men samma mekanism gäller ju även för gymnasienivån och kompletterade utbildningar, säger Catharina Nilsson.

Andra läser