Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Lif starkt kritiskt mot avgiftsförslag

Lif är starkt kritisk mot Läkemedelsverkets förslag att höja avgifterna kraftigt. Att i det närmaste dubblera avgiften för kliniska prövningar framstår som helt frikopplat från diskussionen om forskning, utveckling och innovation. Förslaget riskerar motverka ansträngningarna att få fler företagssponsrade prövningar till Sverige, skriver Lif:s vd Anders Blanck.

Igår skrev vi om Läkemedelsverkets nya förslag till höjda avgifter som fått stöd från Ekonomistyrningsverket.

Sammanfattningsvis ger LV:s aktuella förslag en genomsnittlig avgiftsökning med 18 procent. Den genomsnittliga ökningen för ansökningsavgifter uppgår dock till 32 procent, medan förslaget om nya årsavgifter innebär en genomsnittlig höjning med 13 procent.

Svensk Farmaci bad om en kommentar från läkemedelsindustrins branschorgan Lif.

Anders Blanck, vd, gav oss följande skriftliga svar.

“LIF noterar att LV begärt mycket stora avgiftshöjningar, och vi förutsätter att avgiftsförslaget kommer att vara föremål för en mycket noggrann analys av, och djuplodande diskussioner med, Regeringskansliet.

LV har en komplicerad verksamhet och det är läkemedelsföretagen som genom avgifter ska betala stora delar av denna verksamhet. LIF anser att effektiviseringar kan genomföras av LV:s verksamhet utan att patientsäkerheten blir lidande. LIF saknar konkret information och mätningar om hur LV lyckats i sitt effektiviseringsarbete och vad man konkret uppnår.

LIF:s utgångspunkt är att LV:s avgifter i möjligaste mån ska avspegla tidsinsatsen för nedlagt arbete, men vi anser att LV:s verksamhet växer i orimlig proportion till den svenska läkemedelsmarknaden i övrigt.

LV:s utgifter och antalet anställda har fördubblats under de 10 senaste åren medan läkemedelsbranschen, det vill säga den verksamhet LV är satt att granska, genomgått stora förändringar med minskade personella resurser som följd. Till det kommer en marknadsutveckling som innebär att läkemedelskostnaderna står för en allt mindre del av vårdens totala kostnader.

Därutöver har antalet företagssponsrade kliniska läkemedelsprövningar i det närmaste halverats. Det kan ifrågasättas om samhällets resurser används på rätt sätt när alltmer resurser läggs på administration istället för på läkemedelsbehandlingar. Ger det bättre hälsa för pengarna?

När det gäller det som LV kallar ofinansierad verksamhet (dit räknas regulatorisk rådgivning, normeringsarbete, myndighetssamverkan, utbytbarhet och regeringsuppdrag) så krävs en diskussion om hur dessa verksamheter ska finansieras. LIF anser att regeringsuppdrag inte till någon del ska finansieras inom ramen för avgiftsförordningen och finansieras av läkemedelsföretagen.

När det gäller kliniska läkemedelsprövningar så föreslår LV att avgiften ska höjas från 45 000 kr till 80 000 kr per prövning. Detta är ett förslag som vi kraftigt ifrågasätter. Sverige har under en följd av år tappat position när det gäller företagssponsrade kliniska läkemedelsprövningar och en rad utredningar har påpekat såväl detta faktum, som vikten av att Sverige nu agerar kraftfullt för att vända den trenden.

Att i denna situation föreslå i det närmaste en fördubbling av avgiften för kliniska prövningar känns minst sagt märkligt, och förslaget framstår som helt frikopplat från diskussionen om forskning, utveckling och innovation i övrigt.

Det vi behöver är förslag som gör det mer attraktivt att förlägga kliniska läkemedelsprövningar till Sverige, inte som motverkar en sådan utveckling”.

Andra läser