Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Dags för ersatta tjänster på apoteken”

Sätt bollen i rullning när det gäller ersättning för apoteksbaserade farmaceutiska tjänster som levererar påvisade mervärden. Det var ett unisont önskemål inför den kommande apoteksutredningen från panelen vid SFa:s seminarium på mässan Apotek och Egenvård idag. Läs ett referat av debatten här.

Ämnet för dagen var hur farmaceuternas kompetens används idag på apoteken – och hur den skulle kunna användas i framtiden.

Bakgrunden till seminariet var bland annat att allt fler SFa-medlemmar på senare tid, i kontakter med förbundet, indikerat att läkemedelsrådgivning och farmaci inte är prio ett hos sina arbetsgivare.

Panelen bestod av apoteksprofilen Carin Svensson, apotekschef på Cura Barkarbystaden och tidigare ordförande för Sveriges Farmacevtförbund, Robert Svanström, chefsapotekare på Sveriges Apoteksförening och tidigare småföretagare inom apotek, och Helena Tornberg, nyexaminerad apotekare med praktiken från Apotek Hjärtat färskt i minnet.

Panelisternas första uppgift var att göra en lägesbeskrivning.

“Hur utnyttjas den farmaceutiska kompetensen idag på apotek enligt dina erfarenheter?” frågade Svensk Farmacis chefredaktör Nils Bergeå Nygren som var moderator för dagen.

Carin Svensson var först ut.

– Jag tror att det kan se väldigt olika ut, beroende på aktör samt apotekschef respektive läkemedelsansvarig. Vi som farmaceuter har ett extremt stort ansvar att själva driva dessa frågor. Ingen lär göra det åt oss. Vi har ett starkt författningsstöd i receptföreskriften där det tydligt framgår att vi ska säkerställa att patienten får en bra läkemedelsbehandling. Därutöver har vi GPP som alla medlemmar i apoteksföreningen antagit. I GPP framgår bland annat att vi ska följa upp patientens läkemedelsbehandling, biverkningsrapportera med mera.

– Det finns undantag men tyvärr har vi en alldeles för mjäkig svensk farmaceutkår som inte står upp för sin legitimation och sin kompetens och agerar. Vi har alla möjligheter, men tar dem inte, sa hon.

Helena Tornbergs erfarenhet är att den farmaceutiska kompetensen i och för sig används i det dagliga arbetet på apotek, vid expedieringar och rådgivning.

– Men jag upplever att man inte fokuserar på den. Jag upplever att fokus ligger på försäljningsmål, säljtävlingar och kampanjer med mera för det är det som mäts, görs staplar på och pratas om. Det gör att det farmaceutiska försvinner, sa hon.

Panelisterna efterlyste alla inför den kommande apoteksutredning en satsning på ersättning för farmaceutiska tjänster. Goda exempel på tjänster finns i bland annat Australien, Kanada och Storbritannien. Den dåliga ersättningen för “receptaffären” i Sverige är olycklig och ger apoteken fel fokus, resonerade paneldeltagarna.

– Dagens regelverk med låga marginaler på kärnverksamheten är ett stort problem. Det tvingar apoteken att ta in allt fler obskyra produkter som det går att tjäna pengar på och som tar tid och resurser från kärnverksamheten, sa Carin Svensson.

“Varför satsar inte branschen av egen kraft på att dra igång farmaceutiska tjänster och utvärdera dem, på samma sätt som den norska apoteksbranschen gör?” löd en publikfråga med adress till apoteksbranschen.

– Vi har istället valt vägen att arbeta inom ramen för läkemedelsstrategin i Sverige vilket jag tror har flera fördelar. Det har lett till projektet strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Men vi får se, kanske skulle jag svara annorlunda på frågan om ett år, svarade Robert Svanström.

Carin Svensson såg vid sidan om den olönsamma receptaffären och den defensiva farmaceutkår som monopolet fött flera andra problem som hindrar utvecklingen i Sverige.

– Vi har extremt starka läkarorganisationer som inte vill släppa in farmaceuter någonstans. “Kan bäst själv” tycks vara mottot. Sedan måste vi få politikerna att inse att farmaceutiska tjänster gör skillnad och kan spara rejält både på läkemedelsnotan och vårdnotan. När andra länder lyckats med detta, varför skulle inte vi kunna göra detsamma?

– Ett annat hinder är de olika penningpåsarna i vården, där ingen har insyn i vad brister i läkemedelsanvändning orsakar i form av vårdkostnader eller personligt lidande. Ingen verkar heller riktigt bry sig. I länder med privata sjukvårdsförsäkringar är försäkringsbolagen ständigt på hugget och kräver till exempel läkemedelsgenomgångar för att de ska ersätta läkemedelskostnader eller vårdskador, sa Carin Svensson.

Andra läser