Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Dags att underlätta dialogen mellan apotek och vård”

Den nationella läkemedelsstrategin är en utmärkt plattform för att stärka apotekens roll i vården, och det nya initiativet att stärka egenvården lovar gott. Men nu är det dags att skapa ett enkelt system för informationsutbyte i realtid mellan vård och apotek, bloggar Svensk Farmacis chefredaktör.

Det är ingen direkt nyhet att apoteken gått i kommersiell riktning efter omregleringen. Det var en ganska självklar effekt av en reform där vi lämnade ett icke-vinstmaximerande monopol för en konkurrensutsatt marknad där kedjedrift välkomnades.

Men samtidigt har några av de politiska vägvalen under reformen gjort att sektorn hamnat onödigt nära den vanliga detaljhandeln.

Viktigast är kanske den statiska och låga marginalen på den viktigaste kärnverksamheten i ett samhällsperspektiv – receptbelagda läkemedel inom förmånen.

Apoteken har getts fel incitament.

De tvingas försöka tjäna pengar på annat – kringprodukter som smink, choklad och sexleksaker.

När till och med riksdagspolitiker på allianssidan, som i senaste tryckta Svensk Farmaci, börjar beklaga sig över att apoteken blivit för kommersiella är det en signal. Men den klingar falskt. Vi får det apotekssystem vi förtjänar och det är ju precis det här systemet som Alliansen valde att bygga upp.

Apoteksbranschen och de enskilda aktörerna inser nog vad som är apotekens USP – läkemedlen, personalens kompetens och kopplingen till vårdsektorn.

Rörelsen i kommersiell riktning får därför inte samtidigt bli en rörelse bort från vården – då gräver man sin egen grav.

Den nationella läkemedelsstrategin är en utmärkt plattform för att utveckla apoteken i riktning mot vården.

Genom initiativ inom NLS och alliansbyggande med andra aktörer och makthavare kan apoteksbranschen få saker att hända.

Branschen fick denna vägen igenom strukturerade samtal och kvalitetsindikatorer. Nu vill man bygga vidare på samtalen och, framför allt, gå framåt inom egenvård.

Jämför med Norge. Här driver apoteksbranschen på egen hand det intressanta projektet Medisinstart, som påminner om våra strukturerade läkemedelssamtal.

På sikt, efter att ha visat upp goda resultat, hoppas den norska apoteksbranschen få stöd för samhällsfinansiering.

I Sverige, där projekten sker inom NLS-ramen, finns projektfinansiering och en viss politisk förankring redan från start.

Kanske kan därför utvecklingen gå snabbare i Sverige – trots att vi omreglerade nästan tio år efter norrmännen.

Det nya initiativet inom egenvård från apoteksbranschen i allians med Lif och Läkemedelsverket är mycket välkommet.

Nationella riktlinjer för egenvård kan bli ett viktigt stödjande dokument för apotekspersonalen.

Att försöka styra upp uppföljningen av receptfritt-användningen är också en god idé. Aktörerna vill ha en ”modell/verksamhet som kontinuerligt, proaktivt och kostnadseffektivt följer försäljningen av receptfria läkemedel och incidens och prevalens av biverkningar i samband med användning av receptfria läkemedel rapporterade av allmänhet och vårdpersonal”. Puh.

Väldigt många läkemedel säljs ju i allmän handel idag och användningsmönster behöver bland annat därför studeras. Okunskapen är stor, åsikterna går isär, vi behöver fakta. Det illustreras exempelvis av de olika buden och turerna om GIC-samtal och förgiftningar av paracetamol.

Förteckningen som definierar vilka läkemedel som får säljas utanför apotek är väldigt lång i Sverige. För lång enligt många. Den borde åtminstone kunna vara ett levande dokument, baserat på observationer från den nya ”modellen/verksamheten” som skisseras i förslaget.

Att tillåta köp av vissa receptfria läkemedel först efter rådgivning från farmaceut är ett annat spännande initiativ. Förslaget kan bli ett lyft för farmaceutkåren, bidra till en reprofessionalisering, och samtidigt vara bra för patientsäkerheten.

En obesvarad nyckelfråga är om man tänker sig att sortimentet ska bestå av tidigare Rx-läkemedel som ”switchats”, en del av det befintliga receptfria sortimentet eller en blandning. Faktum är att vi redan har en liberal ordning idag när det gäller vilka läkemedel som får köpas utan recept.

Det finns ju förresten redan idag rätt många kategorier receptfria läkemedel att hålla reda på. Ett delsortiment får bara säljas på apotek, ett annat på apotek och i allmän handel, ett tredje på apoteksombuden. En ny kategori gör det inte mer överskådligt.

Ett egenvårdsforum efter brittisk modell är en annan god idé i det nya  ”egenvårdsprogrammet”.

Apoteksbolaget, sedermera Apoteket AB, hade en maktposition på monopoltiden. I detta låg en viss arrogans, bolaget körde ibland sitt eget race och interagerade inte alltid med vården kring nya tjänster och produktlanseringar.

Tyvärr verkar den här tendensen hålla i sig på den nya marknaden. Vi skrev tidigare om hur apotekskedjor lanserar självtester utan någon dialog alls med sjukvården om hanteringen av testresultaten (Sedan är det en annan sak att det ofta finns en bra dialog mellan apotek och vård på lokal nivå, så har det ju alltid varit).

I skenet av detta är idén om ett egenvårdsforum en mycket bra idé.

Forumet är tänkt som en ”plattform för samverkan mellan berörda intressenter för att säkerställa en ändamålsenlig och utvecklad egenvård i Sverige”.

Här kan patienter/kunder, allmänläkare, sjuksköterskor, farmaceuter, branschorganisationer med flera dryfta egenvårdsfrågor.

Om självtester och annat. Nya mötesplatser mellan vård- och apoteksfolk är välkomna.

Men ett grundproblem i relationen vård-apotek kvarstår. Det måste finnas bättre förutsättningar för tvåvägskommunikation mellan förskrivare och apoteksfarmaceuter i vardagen.

Trots att vi är världsledande på e-recept finns, vid sidan av själva överföringen av recepten, inte något smidigt informationssystem mellan apotek och förskrivare värt namnet. Ja, förutom den gamla hederliga telefonen då.

Det är faktiskt rätt anmärkningsvärt om man lyfter blicken lite grann.

Det är 2014 och människor kommunicerar som aldrig förr i realtid via SMS, chattar och sociala medier.

Det här är en brist i systemet som inte uppmärksammats tillräckligt. Nepi-chefen Mikael Hoffmann är en av få som gjort det – läs hans insiktsfulla inlägg i frågan här.

Varför inte låta den förskrivande läkaren och farmaceuten på apoteket, via en integritetssäkrad chatfunktion, gemensamt och snabbt lösa läkemedelsproblem som identifierats på apoteket?

Tidsbesparande på apoteket och vårdcentralen – och bra för patientsäkerheten. Hur svårt kan det vara?

Politikerna som talar varmt om patientsäkerheten borde se till att utreda och lösa det här. Här kan en liten insats förmodligen ge en stor samhällsvinst. De legala knutarna kan inte vara omöjliga att lösa upp.

Ett enkelt system för informationsutbyte i realtid mellan vård och apotek skulle ge en skjuts åt apoteken som del en av vården. Hur länge ska vi behöva vänta?

Nils Bergeå Nygren, chefredaktör, Svensk Farmaci

Andra läser