Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Olika vägar till framgång för farmacitjänster

Farmaceutiska kunskapstjänster som betalas av stat och/eller försäkringsbolag finns på apotek i Tyskland, Danmark, England, Australien, Kanada och USA. Receptarien Helen Johansson har kartlagt framgångsfaktorer på uppdrag av Sveriges Farmaceuter.

Läkemedelsverket har, som Svensk Farmaci skrivit tidigare, fått ett regeringsuppdrag att ta fram en modell för strukturerade läkemedelssamtal på apotek.

Häromdagen presenterades en första delrapport.

Liknande farmaceutiska kunskapstjänster finns redan i ett antal länder. Receptarien Helen Johansson har i sitt examensarbete på masterprogrammet i farmaci vid Umeå universitet, kartlagt hur apoteksorganisationer har gått till väga för att få till en finansiering av tjänster som finns på öppenvårdsapotek i sex länder.

Hon skickade en mejlenkät till organisationer som företräder apoteken i förhandlingar i sex länder där det finns farmaceutiska kunskapstjänster som betalas av stat och/eller försäkringsbolag: Tyskland, Danmark, England, Australien, Kanada och USA.

Företrädare från fyra av de sex länderna svarade. Tyskland uppgav att de inte hade möjlighet att svara på grund av personalbrist och ifrån USA fick hon aldrig några svar.

Helen Johansson tycker att det var särskilt synd att hon inte fick svar från Tyskland.

– De verkar ha lyckats väl med sitt astmaprogram. Man har gjort allt från randomiserade studier i samarbete mellan apoteksorganisationer, försäkringskassor och läkarorganisationer till interventionsstudier av hälsoekonomisk effekt, säger Helen Johansson.

– De har lyckats med en nationell implementering och finansiering av familjeapotek, där samarbete sker mellan husläkare, apotekare och patient. Det här har dessutom lett till att apotekarna införlivas i uppdateringen av astmavårdens nationella riktlinjer. Dessutom har farmacevtisk omsorg integrerats i den tyska sociallagsstiftningen, säger Helen Johansson.

Tjänsterna i de studerade länderna är i huvudsak olika typer av läkemedelsgenomgångar riktade till patienter med hjärt-kärlsjukdom, astma/kol eller typ 2-diabetes.

– Urvalet grundar sig på att tjänsterna bör kunna mätas. Det är möjligt för patientgrupper där det krävs en kontinuerlig monitorering av både läkemedelsbehandlingen och sjukdomen, säger Helen Johansson.

– De här patientgrupperna gynnas också mycket av tjänsterna, både på individ- och samhällsnivå, när deras sjukdomar är välkontrollerade.

Att dessa tjänster finansieras grundar sig, enligt Helen Johansson, på att de visat sig vara kostnadseffektiva.

– Man har sett att utebliven läkemedelsbehandling eller felaktigt använda läkemedel kostar mer än läkemedlen i sig. Det har beslutande myndigheter i flera länder börjat förstå, och därför börjat erkänna den viktiga roll öppenvårdsapotekens farmaceuter har för primärvården, och att det kan vara hälsoekonomiskt fördelaktigt att finansiera farmacevtiska kunskapstjänster, säger Helen Johansson.

I de aktuella länderna finansieras tjänsterna av staten och/eller av försäkringsbolag, en finansieringslösning som ofta tagit lång tid att få till stånd.

– Mellan två och tio år har det tagit att komma fram till de modeller som de har i de här länderna, säger Helen Johansson.

Processen har varit väldigt olika i länderna.

– I vissa länder, som i Danmark, är det apotekarna själva som har tagit fram tjänsterna och sedan visat hur kostnadseffektiva de är och fått staten intresserad. I Australien har regeringen via statligt finansierade forsknings- och utvecklingsprogram utvärderat pilotprojekt innan de implementerats nationellt med fullständig finansiering.

– I England har implementeringen av farmaceutiska kunskapstjänster varit en del av regeringens plan, där apotekens kompetens och resurser bättre utnyttjas, för en mer patientorienterad och flexibel sjukvårdsservice med fler valmöjligheter, säger Helen Johansson.

Gemensamt för England och Australien är de nationella apoteksavtal som omförhandlas vart femte år: National Health Service Pharmacy Contract respektive Community Pharmacy Agreement.

För att liknande tjänster finansierade av staten ska kunna växa fram i Sverige menar Helen Johansson i sin slutsats att man måste kunna visa att det finns ett behov av tjänsterna och att de ger en hälsoekonomisk vinning.

Det som också är av stor vikt är ett bra samarbete mellan såväl professioner som beslutsfattare och patienter.

Något som nu är på god väg, menar Helen Johansson.

– Eftersom Läkemedelsverket har fått uppdrag av regeringen att undersöka detta så är ju Sverige på gång, säger hon.

Examensarbetet knyter i sina slutsatser nära an till de konklusioner som Läkemedelsverket lämnade i sin delrapport häromdagen.

Arbetet är utfört på uppdrag av Sveriges Farmaceuter, där Clary Holtendal, apotekare och professionsrådgivare, varit handledare.

Andra läser