Att intervjua personer som hämtar ut receptbelagda läkemedel på apotek för att ta reda på olika frågeställningar eller problem hos läkemedelsanvändare är en populär metod.
Men nu kan nyligen publicerad svensk forskning som har gått igenom över 30 olika svenska apoteksundersökningar visa att metoden konsekvent missar den kanske viktigaste gruppen i sammanhanget, äldre personer över 75 år.
– I drygt 80 procent av undersökningarna som vi har studerat var personer som var 75 år eller äldre underrepresenterade jämfört med hur det ser ut i Socialstyrelsens läkemedelsregister för samma läkemedel vid samma tidsperiod, säger Pia Frisk, apotekare och doktorand vid avdelningen för samhällsfarmaci vid Uppsala universitet.
Orsaken är att denna grupp oftare än andra har problem att ta sig ut och därför skickar någon annan för att hämta ut sina receptbelagda läkemedel.
Konsekvensen blir att undersökningarna ger en felaktig bild av verkligheten.
– Ja, det beror ju lite på vad man fråga efter, men i intervjustudier där man frågar om läkemedelsanvändning, sjukdomsförekomst, vårdutnyttjande och liknande så är risken att man underskattar den problematik som är förknippad med högre ålder, säger hon.
Rimligen är det just den gruppen som både har de största problemen och de största behoven och därmed den grupp som är viktigast att få med.
Att de missas får då naturligtvis stora konsekvenser.
– Man får inte hela bilden och riskerar att dra felaktiga slutsatser, säger Pia Frisk.
Hon konkretiserar med en studie genomförd av Apoteket AB där man frågat patienter om orsaken till varför man fick angiotensin-II-blockerare.
– Där var andelen som rapporterade hjärtsvikt betydligt lägre än förväntat utifrån tidigare diagnosdata. Och framförallt var det de äldsta kvinnorna som var underrepresenterade, säger hon.
Att bara förlita sig på apoteksundersökningar i en fråga är alltså oklokt, men man behöver inte döma ut dem helt. Istället gäller det att veta vad man fångar och vad man förlorar med olika metoder, menar Pia Frisk.
– Det handlar inte om att apoteksundersökningar är dåliga utan att man måste förstå att man inte får den kompletta bilden med dem och komplettera med data inhämtat på annat sätt, säger hon.
– Man kan till exempel intervjua patienter på vårdcentraler eller i hemmet utöver att intervjua på apotek, säger hon.
Läs hela studien här:
Selection bias in pharmacy-based patient surveys
