Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Trögt att få igång klinisk farmaci i Stockholm

Trots att Stockholm är Sveriges största landsting finns det endast tre klinikapotekare anställda. Och det finns ännu inga konkreta planer på att anställa de tio som nu utbildar sig. Istället börjar de gå till andra landsting.

Utbildningen i klinisk farmaci som de tio apotekarna från Astra Zeneca har gått ger ingen särskild yrkestitel eller examen, någon sådan finns inte.

– Nej, det finns ingen specialistnivå sanktionerad av Socialstyrelsen eller liknande inom klinisk farmaci. Utan de har gått en kurs och de har fått de här poängen och sedan är det upp till varje landsting att bedöma vilken kompetens man behöver för att jobba som klinisk apotekare, säger Tommy Eriksson, docent vid Lunds universitet och den som är ansvarig för utbildningen som apotekarna har gått.

Förhoppningen har varit att Stockholms läns landsting ska passa på att knyta apotekarna till sig nu under utbildningen, något som inte har skett i den utsträckning som Tommy Eriksson trodde att det skulle göra.

– Det finns inte så mycket klinisk farmaci-aktiviteter i Stockholm ännu. Detta skulle kunna vara starten för att göra apotekarna synliga i vården och visa Stockholmsvården att det finns en kompetensresurs som man kan använda, säger han.

För behovet finns. Sedan september i fjol gäller Socialstyrelsens skärpta föreskrift om äldres läkemedel som säger att alla över 75 år med fem eller fler läkemedel ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. Och här finns fortfarande mycket att göra.

– De här apotekarna skulle kunna vara motorerna som drar igång arbetet med läkemedelsgenomgångar och se till att den nya föreskriften verkligen blir implementerad, säger Tommy Eriksson.

– De har ju varit projektledare inom Astra Zeneca så de är drivna personer och kan driva projekt och sedan har de kompetens inom klinisk farmaci så de är både projektledare och de vet vad de ska göra, det måste vara helt perfekt för Stockholms läns landsting att använda dem för att få någonting att hända, säger han.

På Tommy Erikssons hemmaplan, i Region Skåne, har klinikapotekare arbetat aktivt med läkemedelsgenomgångar och annat under flera år och nyligen mer än dubblerade Skånes universitetssjukhus sitt antal klinikapotekare. Anledningen är att det lönar sig, menar han.

– Vi har en stor hälsoekonomisk studie som visar att vi sparar pengar som attan i sjukvården på detta och politikerna i Skåne har anammat detta till hundra procent, säger Tommy Eriksson.

Men så är det inte i Stockholm. Dels finns det ingen tradition att arbeta med klinikapotekare, de tre som finns anställda i hela landstinget jobbar på barnkliniker, inte inom geriatriken.

Dels är alla beslut och kostnader för personal helt decentraliserade vilket skapar ett stuprörstänkande – de pengar som kan sparas på minskade behov av akut- och intensivvårdsinsatser för äldre som genomgått läkemedelsgenomgångar kommer inte de geriatriska avdelningarna till del.

Just nu ser situationen därför ut att stupa på organisatoriska hinder och pengar.

– Handledarna inom geriatriken är väldigt positiva till de apotekare som har varit ute, men sedan är det alltid en fråga om vem som ska betala. Och där har man inte riktigt landat ännu. I dagsläget finns det inga konkreta planer på att anställa apotekare, säger Kristina Persson, informationsapotekare på avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin vid Stockholms läns landsting och ansvarig för apotekarnas praktik på de geriatriska klinikerna.

Det är paradoxalt eftersom behovet är ännu större just här. Stockholm har nämligen gjort egna riktlinjer för läkemedelsgenomgångar som är ännu hårdare än Socialstyrelsens där man säger att alla över 75 år, oavsett antal läkemedel, ska genomgå en enklare läkemedelsgenomgång. Något som man inte klarar att uppfylla i dag, enligt Kristina Persson.

– Nej det gör man inte, men man är på gång. I verksamheten säger man att man vill försöka klara det med befintlig personal, men sedan om man kommer att klara det eller inte, det vet jag inte, säger hon.

Hur det görs och vilken personal som används styrs dock inte uppifrån utan det är helt upp till varje vårdenhet att besluta om.

– Det vi försöker göra just nu är att höra med de geriatriska kliniker där de här apotekarna har gjort sin praktik om de är intresserade av att fortsätta på ett eller annat sätt, men tyvärr så ser vi inte någon väldigt snar lösning, säger Kristina Persson.

Istället är det andra landsting som ser möjligheterna, som nu passar på. En av de tio apotekarna har redan fått jobb i Sörmlands landsting och kommer att börja där innan utbildningen är avslutad.

Andra för diskussioner med intresserade landsting, men samtidigt känner flera att de har hittat en uppgift som behöver utföras.

– När vi har tittat på patienternas läkemedelslistor har det blivit väldigt tydligt att det finns stora möjligheter att optimera läkemedelsbehandlingen. Vi vill jobba med detta och skulle gärna se att det blev verklighet här i Stockholm eftersom vi har sett att det finns ett stort behov här, säger Anna-Carin Sköld, en av de tio apotekarna på utbildningen.

Läs mer:
Uppsägning från Astra Zeneca gav ny karriärväg

Mest läst