Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

”Apoteksanställda behöver fyra sommarveckor i rad”

En längre sammanhängande ledighet är vad de flesta farmacevter skulle behöva på sommaren för att orka med resten av året. Men svårigheterna att få ut semester kan skapa en missunnsamhet kollegor emellan. Arbetsgivarna bör leta efter nya morötter till de anställda, bloggar Etikrådet.

Så här inpå det nya året är det diskussion på apoteken om semester.

Och då är det inte en härlig julsemester som det pratas om eftersom en längre ledighet vid jul nästan var obefintlig för de flesta apoteksanställda.

Nej, pratet kring semester handlar förstås om sommarsemestern som måste planeras i god tid.

När bemanningen är slimmad till max på apoteken är det extra krångligt när personalen vill vara ledig på sommaren. Och med sommaren avser medarbetarna inte främst maj eller september utan de varmaste månaderna juni, juli och augusti.

Det har väl aldrig tidigare varit så svårt att få ut en fyra veckors semesterperiod på apotek som nu. En del apotek pusslar, andra inför måltidsuppehåll men flertalet apotek klarar bara av att bevilja tre veckors sammanhängande semester.

Det har väl heller aldrig tidigare varit ett så tufft klimat arbetsmässigt på apoteken som nu.

Produktivitetskraven går upp samtidigt som arbetsmiljömässiga krav naggas i kanten.

Professionens förmåga att säkerställa patientsäkerhet i receptexpedition, information och rådgivning påverkas självklart av hög belastning, långa arbetspass och otillräcklig återhämtning.

En längre tids sammanhängande ledighet är troligen vad de flesta farmacevter skulle behöva på sommaren för att orka med resten av året.

Man skulle kunna tänka sig att det är enkelt för dem som ska vara föräldralediga i sommar. De kan ju med all säkerhet få ut den ledighet de begär så länge barnen är under åtta år.

Men även här finns bekymmer på apotek. En del föräldrar känner mer eller mindra outtalade krav från kollegor och arbetsgivare, att de helt enkelt avstår från att ta ut sin lagstadgade ledighet.

De ökade kraven från arbetsgivarna resulterar med andra ord i en missunnsamhet kollegor emellan.

En längre semesterledighet är trots allt en slags morot för medarbetarna. Och ingen medarbetare vill väl bara få en piska på sig utan att ha en morot framför sig.

Så om en morot i form av semester inte går att ge till de anställda, bör väl arbetsgivarna leta efter en ny morot.

Och kanske kunde uttrycket ”må bästa man vinna” i det här fallet ändras till ” må bästa morot vinna”.

Etikrådet

Mest läst