Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Apotekaren som var mer än läkemedelsexpert

Svensk Farmacis bloggare Isabella Stenmark berättar om den okände apotekaren Tadeusz Pankiewicz - farmacins Oskar Schindler.

I vårt yrke betraktas vi som samhällets läkemedelsexperter.

Och visst är det något jag i min vardag försöker leva upp till genom att upplysa om rätt läkemedelsanvändning, för det ger mig ”a feeling of importance”.

För några veckor sedan var jag i Polen igen och den här gången besökte jag staden Kraków.

Där hörde jag för första gången talas om Tadeusz Pankiewicz, en polsk apotekare som verkligen gjorde en samhällsinsats på ett tämligen icke-konventionellt sätt.

Det sägs att Kraków skonades från andra världskrigets bomber för att tyskarna själva planerade att inta staden efter segern.

Jag måste medge att det är något särskilt med denna medeltida stad och dess kulturminnesarv. Förutom alla obligatoriska turistattraktioner lyckades jag under min korta vistelse snubbla över ett farmacimuseum. Trots semestern, kunde jag alltså inte hålla fingrarna borta från apoteksmiljön.

Utställningen på museet utgjordes av en stor kollektion gamla föremål och redskap, reptiler i glasburkar och väldoftande örter.

Men jag fastande framför en vägg med stora tidningsurklipp, diplom med röda band och svartvita bilder.

Bilderna föreställde apotekaren Taduesz Pankiewicz och hans medarbetare som under andra världskriget fick en helt annan roll för sin omgivning än bara läkemedelsexperter.

Pankiewicz bedrev sin verksamhet på familjeapoteket Pod Orłem (Under Örnen) i ett område som under den tyska ockupationen blev till Krakóws getto.

Trots uppmaningar att flytta apoteksverksamheten till en annan del av staden, stannade Pankiewicz kvar och bedrev därefter tillsammans med sina medarbetare det enda icke-judiska apoteket i ett polskt getto.

Farmaceuterna på apoteket räddade många liv, på många olika sätt. De distribuerade läkemedel och förband, mat och falska dokument.

Det sägs även att de försåg äldre med hårfärg så att de skulle se yngre ut, för att förhindra att de deporteras från gettot.

Apoteket blev en plats dit judarna kunde vända sig för att få hjälp nästan oavsett vad det gällde. Det blev en mötesplats där konspiratörer och välutbildade personer träffades, utbytte information och läste hemlig press.

Jag kände inte till apoteket Pod Orłem tidigare men jag är väldigt glad att jag hörde talas om det. Det kan vara så att apoteket hamnat i skuggan för Oskar Schindlers fabrik som också låg i Kraków.

Hursomhelst, så är jag rörd och känner mig stolt över det lilla apotekets insats under Förintelsen. Här snackar vi samhällsinsats!

Pankiewicz bodde på sitt apotek hela tiden och blev därför vittne till mycket som föregick i gettot. Det beskriver han i boken ”The Cracow Ghetto Pharmacy”.

Apoteket är idag ett museum som den farmaciintresserade inte bör missa vid ett besök i Kraków.

Andra läser