Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

En nyhet på gott och ont

Få är väl de som undgått den senaste tidens debatt om näthat och uppkomsten av den för mig nya termen “nätkärlek” i kölvattnet av den debatten.

Det var ett inslag i Uppdrag Granskning om näthatet mot kvinnor som drog igång det hela.

Ett ypperligt exempel på medias viktiga roll i samhället – att lyfta viktiga frågor för allmänheten att reflektera över, belysa samhällsproblem och granska samhällsinstitutioner. Men dess kanske viktigaste roll måste vara att stå för informationsflödet i form av reportage och nyheter.

Denna viktiga samhällsfunktion ger journalister en stor makt över den breda allmänhetens åsikter och tankar. Desto viktigare att nyheterna formuleras så att de uppfattas på rätt sätt.

En nyhet som rapporterades i november förra året och som det blev ett stort mediedrev kring var nyheten om att vissa läkemedelsbolag ej anslutit sig till läkemedelsförsäkringen (SVT:s ursprungliga artikel finns här).

Om man nu i efterhand endast tittar på det uppenbara utfallet, att de 3 företag som nämns i artikeln (Krka, Vitabalans och Ranbaxy) beslutat sig för att ansluta till försäkringen, så är det lätt att påstå att SVT gjorde ett utomordentligt jobb.

Men en djupare reflektion är indicerat i detta fall. Knappast har väl vi farmaceuter glömt veckorna efter inslaget då de flesta patientmöten på apoteken så gott som endast handlade om försäkringen. Också den nationella läkemedelsupplysningen fick en stor ökning av samtal angående försäkringen som annars sällan genererar frågor.

Hur upplevde och tolkade egentligen läkemedelskonsumenterna nyhetsinslaget?

Helt klart misstolkade många nyheten. Oförsäkrade läkemedel blev icke-godkända läkemedel, piratkopior och “billigt skit”. En del verkade vägra ta sina läkemedel, “hellre utan än att äta olagliga läkemedel” kunde det låta.

En del missförstod hela budskapet att läkemedelsförsäkringen gäller för ett specifikt företag. De förstod nyheten som att själva läkemedlen enalapril, sertralin och simvastatin (dessa som nämns i artikeln) inte täcks av försäkringen oavsett producent – “Varför hade läkaren förskrivit sådant skräp till dem?”

Patienter som ätit något av dessa läkemedel i flera år och mått bra vägrade helt plötsligt att ta dem för att de hade den oförsäkrade förpackningen hemma just för tillfället: “För tänk om jag drabbas av en allvarlig biverkan nu. Det är ju troligt med de här billigare preparaten som är av sämre kvalité…” resonerade dem.

Förhoppningsvis uppsökte de flesta sitt apotek/vårdcentral för att lugna sin oro och få svar på sina frågor. Men de patienter som inte gjorde det då, slutade de att ta sina läkemedel? Det visade sig helt klart ha uppstått ett glapp i informationsförmedlingen i nyheten från media till patienterna.

Kan glappet ha berott på dåliga baskunskaper kring läkemedel hos patienterna? Krångligt skriven artikel? Otydligt nyhetsinslag? Anledningen till glappet kan man bara spekulera i. För även om originalartikeln från SVT enligt mig skrevs på ett bra sätt utan att förmedla några faktafel, så uppstod det uppenbarligen väldigt många feltolkningar. Att dra kopplingen mellan ordet oförsäkrad till “olaglig”, “icke-godkänt” och “piratkopior” verkade inte vara alltför långsökt för många.

Det är omöjligt att veta om dessa misstolkningar direkt orsakade några personskador till följd av en bristande compliance. Det är troligtvis inte lätt att studera något kausalitetssamband i det här fallet heller. Men utan tvekan skapade nyhetsinslaget en hel del oro bland patienterna, vilka genererade oerhört många frågor till farmaceuter och förskrivande läkare.

Det är såklart lätt att vara efterklok, men enligt mig borde utgångspunkten för artikeln ha varit att säkerställa att läsarna/lyssnarna förstod att alla godkända läkemedel håller lika god kvalité oavsett anslutning till läkemedelsförsäkring eller ej.

Slutligen vill jag påpeka att jag absolut inte menar att SVT inte borde publicerat artikeln. Uppenbarligen ledde uppmärksamheten efteråt till att de tre stora generikabolagen som valde att stå utanför försäkringen att ta initiativet att gå med.

En stor vinst i sig för att underlätta arbetet på apoteket genom att folk inte tappar förtroendet apoteken helt och hållet. För en farmaceuts förtroende riskerar att urvattnas om man står och erbjuder ett generikum till en patient som sedan visar sig ha sämre försäkringsvillkor än det förskrivna.

En del kan därför tycka att artikeln var en succé och utan tvekan kom det något bra ur den. Men desto viktigare att belysa även den andra sidan av myntet. För jag är övertygad om att de flesta utanför professionen inte är medvetna om att artikeln gav upphov till ovan nämnda missförstånd, oro och risker i form av avbrutet läkemedelsintag.

För att i största mån undvika dessa negativa utfall bör media i framtiden ha dessa i åtanke när texten till en artikel formuleras och innan publicering. Speciellt artiklar inom vård och läkemedel kan vara väldigt känsliga i detta avseende.

Andra läser