– Vi kan konstatera att arbetslösheten bland våra medlemmar är låg. Ser man på statistiken sedan 2009, före omregleringen av apoteksmarknaden inleddes, så är arbetslöshetssiffrorna dessutom väldigt stabila, säger Clary Holtendal, professionsrådgivare vid Sveriges Farmacevtförbund.
Enligt statistiken, som har hämtats från Arbetsförmedlingen och Akademikernas a-kassa, AEA, ligger arbetslösheten bland farmacevter på cirka 2,4 procent i gruppen apotekare och på 0,7 procent bland receptarier.
Det ska jämföras med 7,5 procent arbetslösa i alla yrkesgrupper under 2011.
Farmacevterna som grupp ligger också bra till om man jämför med andra yrkesgrupper som har en eftergymnasial utbildning. I denna grupp var arbetslösheten totalt sett 4,5 procent under 2011.
Antalet arbetslösa farmacevter är också liten räknat i absoluta tal. Under den aktuella mätperioden, som löper från december 2011 till juni 2012, var det i storleksordningen 260 personer som kontinuerligt sökte jobb.
Enligt Clary Holtendal var det dock endast ett drygt hundratal av dessa som var heltidsarbetslösa.
Hon poängterar att det dessutom finns fler osäkerhetsfaktorer som kan orsaka att arbetslöshetssiffrorna bland farmacevter blir falskt höga, exempelvis att en del farmacevtutbildade arbetar med helt andra saker.
Hur arbetsmarknaden och arbetslöshetssiffrorna kommer att se ut i framtiden är hon dock försiktig att uttala sig om.
– Det går egentligen inte att säga någonting om framtiden med utgångspunkt från statistiken. Just nu finns det ett antal osäkerhetsfaktorer, inte minst vad gäller politiska beslut, där det kanske viktigaste exemplet är vad som ska hända efter det att möjligheten att lägga ned ej ekonomiskt lönsamma apotek utökas. Det finns exempel i andra länder där staten går in med ekonomiska åtgärder för att säkra tillgången till apotek på glesbygden. Den typen av beslut kommer att ha inverkan på arbetsmarknaden, men hur och i vilken omfattning det kommer att påverka är inget vi vet något om i dagsläget, säger Clary Holtendal.
