Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Patientsäkerhet i teori och praktik

Regeringen talar varmt om patientsäkerhet och den stora satsningen fortsätter 2012. Men ett antal konkreta beslut på apoteksområdet på senare år rimmar illa med det fagra talet.

Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra patientsäkerheten – under 2012 får landstingen möjlighet att ta del av sammanlagt 525 miljoner kronor enligt en överenskommelse med SKL.

Det är svårt att opponera sig mot kraftsamlingen, även om patientsäkerhet kanske blivit lite väl mycket av ett mantra. Det är ju egentligen ett ganska lågt satt mål, som vår krönikör Joakim Söderberg är inne på i Svensk Farmaci nr 6, som kommer ut i veckan.

Men har omregleringen av apoteken varit patientsäker?

Jag tänker framför allt på alla IT-switchar, driftstopp och haverier under framför allt det senaste året.

Tänk om ansvariga politiker, i god tid innan omregleringen, ställt krav på sitt bolag Apoteket AB att ATS centralt skulle ha ersatts med något bättre på alla apotek före reformen? Monopolbolaget borde rimligen ha hunnit med detta om kravet formulerats ganska snart efter det borgerliga maktövertagandet 2006.

En sådan framsynthet från politiskt håll skulle ha gynnat patientsäkerheten. Alla aktörer hade sluppit hantera alla de problem som IT-skiftet inneburit under de senaste två åren. Omregleringen hade inte, som nu, ”smittats” av ett forcerat IT-byte.

Apoteken hade sedan i lugn och ro kunnat få fasa in kommersiellt utvecklade system under, låt oss säga, en femårsperiod.

Patientsäkerheten har inte heller gynnats av att såväl IT-övergångslösningen som nya system tillåtits sakna en inbyggd funktionalitet för interaktionskontroll.

Patientsäkerheten och EES är ett kapitel för sig. EES, tidigare kallat DUR, är det i grunden amerikanska varningssystem som Apoteket AB köpte in och vidareutvecklade för dyra pengar. Det tillhandahålls nu av Apotekens Service och har införts på många svenska apotek.

EES använder information på substansgruppsnivå, amerikanska datalager och en amerikansk klassificering av interaktionerna.

Problemet är att det används på svenska apotek.

EES är säkert bättre än inget interaktionsstöd alls. Men i sin granskning i våras förordade Läkemedelsverket på punkt efter punkt alternativet Sfinx, som redan används i vården.

Är det patientsäkerhet som varit vägledande i valet och genomdrivandet av EES?

Slutligen.

Regeringens förslag som antagligen klubbas i eftermiddag, om att höja egenavgiften just vid årsskiftet, rimmar också illa med talet om patientsäkerhet.

Förslaget är egentligen utformat så att det inte borde ge någon större hamstringseffekt på rationella grunder.

Men bara nyheten om att egenavgiften höjs vid årsskiftet kan säkert orsaka viss rusning till apoteken.

Och för den grupp patienter som har möjligheten, kan det också de facto vara fördelaktigt att starta en ny högkostnadsperiod före årsskiftet.

En hamstringsvåg i semestertid, när stora delar av apotekspersonalen har välförtjänt semester, vore inte det bästa för patientsäkerheten.

Andra läser