Den 11 november besökte förbundets studentsektions förtroendevalda Helsingfors Universitet för att ta reda på mer om den finska farmacevtiska utbildningens innehåll och utformning.
Vid besöket ingick en inspirerande föreläsning som hölls av prodekanus Anne Juppo vid den farmacevtiska fakulteten.
I Finland är de farmacevtiska yrkesexamina på högskolenivå indelade i farmaceutexamen på tre år (motsvarande receptarieexamen i Sverige) och provisorexamen på fem år (motsvarande apotekarexamen i Sverige).
Däremot samläser receptarier och apotekare de första tre åren vilket möjliggör för receptarier att studera vidare till apotekare genom att lägga till två års studier.
Detta är också ett sätt föra samman de farmaceutiska utbildningarna, något som även Sveriges Farmacevtförbund argumenterar för.
Urvalet för antagning till programmen sker via intagningsprov och betyg. Med intagningsproven syftar man till att selektera fram de mest motiverade studenterna.
Antalet platser till receptarie- och apotekarprogrammet är 140 respektive 40 och söktrycket är stort. De senaste siffrorna visar på ca 800 sökande.
Receptarier som vill studera vidare till apotekare, ansöker först med sina betyg för att bli antagna. Varje år finns det 15 platser att tillgå för dessa receptariestudenter. Programmen är uppdelade i olika teman i vilka kurserna ingår. Detta har man gjort för att kunna få en mer sammanhängande struktur på utbildningen. Fokus på kommunikation är av stor betydelse på programmen, men även ledarskap och ekonomi för apotekare.
Vad gäller praktiken finns det betydelsefulla skillnader från Sveriges system.
Den betalda praktiken är uppdelad i två block och utförs under andra och tredje året. Lönen erhålls via ett avtal mellan fackförbund och apoteksföretag, vilket anses självklart från samtliga parter inklusive universitetet.
Praktikplatserna tilldelas inte av universitetet utan studenterna ansöker på egen hand och lär sig därigenom att rusta sig inför arbetslivet genom att skriva ansökningsbrev och CV.
Enligt Anne Juppo har en tidigare lagd del av praktiken som i Finland fördelen att studenter får möjlighet att tidigt få extraarbete och sommarjobb och det ger en möjlighet att kombinera teorin med praktik tidigt i utbildningen.
”Det finns ett aktivt samarbete mellan universiteten och Apotekareförbundet, de fackliga förbunden och andra intressentgrupper i utvecklingen av den farmacevtiska utbildningen”, säger Anne.
Något speciellt för universitetet är den forskning som bedrivs inom pedagogik för att kontinuerligt utveckla och förbättra utbildningsformer. Den farmacevtiska fakulteten erhöll nyligen utmärkelsen Kvalitetsenhet/Centre of Excellence inom universitetsutbildning och vill gärna fortsätta utvecklas framöver.
I Finland finns inga apotekskedjor (förutom Universitetsapoteket som ägs av Helsingfors universitet och får verka tack vare ett undantag i lagstiftningen), utan enskilda apotek som förestås av personer med apotekarexamen och relevant erfarenhet.
Kravet för att ge råd i egenvården är att man har minst en receptarieexamen.
