Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Trängd bransch behöver bättre villkor

Professionella intressen och apoteksföretagens dito kan ibland stå emot varandra. Gissningsvis blir den typen av konflikter, som jag var inne på i förra ledaren, vanligare på den nya mer kommersiellt drivna apoteksmarknaden.

Men oftare har branschen och professionen gemensamma intressen.

Ett fundamentalt sådant intresse är att den nya apoteksbranschen får vettiga chanser att uppnå lönsamhet.

Apoteksföretagen har hittills visat dåliga resultat, inte konstigt under en kostsam etableringsfas, men är också trängda från olika håll. Landstingen vill helst upphandla läkemedel, och därmed spara, medan läkemedelsindustrin tycks betrakta apoteken som en ren distributionskanal.

Och statsmakterna valde en prismodell som fortsatt ger producenterna en förhållandevis sett stor del av läkemedelspengarna, medan apoteken tjänar – i en internationell jämförelse – lite. Avansen på det europeiska genomsnittsapoteket är skyhög i en jämförelse.

Detta faktum driver den svenska apotekskanalen i riktning mot detaljhandelshållet.

Möjligheten till intjäning i apoteksledet måste därför förbättras. Det kritiserade generikasystemet borde gå att konstrueras om så att prispressen bibehålls, men fabrikatval och därmed  prisförhandlingsmöjligheter tillfaller kedjorna/apoteken.

Man kan förresten undra hur välfungerande det nuvarande generikasystemet är, när det omfamnas så varmt av de företag, generikaleverantörerna, som borde förlora på det.

En annan angelägen förstärkning av apoteken, och deras koppling till sjukvården, vore att införa incitament för farmacevtiska tjänster.

Om inget görs riskerar vi dels att expansionen på apoteksmarknaden förbyts i stängningar. Dels att de kvarvarande apoteken, trots högutbildad personal, utvecklas till inrättningar för enkelspårig utlämning av läkemedel och aggressiv försäljning av kringprodukter.

Då kommer apoteken som samhällsinstitution tillslut att börja ifrågasättas. Varför inte bara rutinmässigt lämna ut receptläkemedel från läkemedelsdepåer i samband med vårdbesök?

Jag är övertygad om att apoteken kan leverera viktiga mervärden, särskilt i ett läge där felanvändningen av läkemedel kostar miljardbelopp i pengar och lidande.

Om apoteken får en bättre chans att gå runt skapas utrymme för utveckling av de svenska apoteken och professionen i en positiv riktning.

Samtidigt blir det då mer legitimt att samhället ställer tydliga motkrav på vad apoteken ska leverera.

Andra läser