Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Äldres läkemedel allt högre upp på agendan

I somras avverkade jag ännu en vecka i Almedalen. Mängden seminarier bara ökar för varje år och frågan är om man inte nått en gräns där det inte längre är där man skall släppa en nyhet eller göra ett kontroversiellt uttalande. Det finns givetvis en enorm möjlighet till nätverkande och informationsinhämtande som fortfarande gör det värdefullt att finns där, men för att slå igenom skall det vara en aktivitet med mycket högt nyhetsvärde.

I år hade vi inte någon egen aktivitet, däremot deltog jag i en paneldebatt som Socialstyrelsen anordnat om läkemedel och äldre. Det är mycket glädjande att Socialstyrelsen i sitt förslag till nya föreskrifter för läkemedelshantering i hälso- och sjukvården föreslår åtgärder som vi också formulerat i vårt arbete kring en nollvision för läkemedelsrelaterade problem, nämligen både läkemedelsgenomgångar för alla äldre med mer än fem läkemedel och läkemedelsberättelser vid vårdövergångar.

Man uttalar också tydligt att ansvaret för läkemedelsgenomgång och -revidering ligger hos förskrivaren och vill se ett uttalat ansvar hos en utpekad ansvarig läkare. Det är bra! Man säger också att det kan vara lämpligt att inhämta kunskap från andra kompetenser när det gäller läkemedelsgenomgångar speciellt för äldre med mer komplicerad läkemedelsanvändning och pekar också ut apotekare som en sådan kompetens. Det är också bra, men jag skulle ännu hellre se att vi kunde utveckla ett bredare samarbete.

Att införa obligatoriska läkemedelsgenomgångar är ju egentligen ett tecken på dålig uppföljning. Det finns idag brister i såväl ordination av läkemedel till äldre, dokumentation och uppföljning av behandlingen, vare sig den är farmakologisk eller annan. Jag ser möjligheter till ett utökat samarbete mellan vården och farmacevter inom alla tre delarna. Den kompetens som apotekare och receptarier har kan användas för att förbättra såväl ordination som dokumentation och uppföljning. Vi har flera exempel på samarbeten där apotekarkompetensen har varit en viktig komponent (eller drivkraft) för en förbättrad läkemedelsanvändning, till exempel Hallandsmodellen, LIMM och det arbete Ulrika Gillespie i Uppsala i fjol erhöll utmärkelsen Årets Farmacevt för.

Ett argument som förs fram i debatten är att förskrivaren har för ont om tid för att riktigt kunna engagera sig i genomgångar och revideringar. Ta hjälp av farmacevter! Det är därför glädjande att vi kan se allt fler farmacevter anställda i vården. Men framför allt när det gäller uppföljning kan också apoteksanställda farmacevter göra en större insats om det bara fanns intresse och vilja från vårdens sida samt lämpliga instrument, framför allt IT-lösningar.

Vårt arbete med en nollvision passar bra in här. Jag skulle gärna se att det kan bli en avspark för att positionera professionen som en viktig kompetens att engagera för att förbättra läkemedelsanvändningen!

Thony Björk, ordförande, Sveriges Farmacevtförbund

Andra läser