Finland har som Danmark och många andra europeiska länder ett statligt styrt privilegiesystem i apotekssektorn.
De cirka 800 apoteken är privatägda, och kedjor saknas med undantag för Universitetsapoteket med 17 apotek, som tack vare ett undantag i läkemedelslagen får drivas av Helsingfors universitet.
Antalet apotek i Finland har på senare år ökat i framför allt köpcentrum, men inte i glesbygden.
Mot den bakgrunden presenterades nyligen en ny statlig utredning, som hade uppdraget att kartlägga hur en rikstäckande apoteksservice i hela landet ska tryggas.
Utredarna föreslår ingen genomgripande liberalisering eller avreglering. Istället är det finska receptet att myndigheterna tydligare bör styra var det är ändamålsenligt för nya apotek att etableras.
Ett sätt att göra det är att ändra finansieringssystemet. Den avgift som apoteken betalar till staten borde enligt utredarna revideras, så att den uppmuntrar till att driva apotek i landsbygden. Redan idag är dock apoteksavgiften kraftigt differentierad – de minsta apoteken betalar ingen avgift medan de största betalar uppemot 11 procent av omsättningen. Systemet ändrades så sent som i fjol.
Dessutom föreslår utredningen att systemet ändras så att priset på receptläkemedel inte styr apotekens inkomster lika mycket som idag.
Förslagen välkomnades nyligen av social- och hälsovårdministern, centerpartisten Juha Rehula, på sluttampen av dennes mandatperiod.
Nu är det dock upp till den tillträdande finska regeringen om och hur reformerna ska genomföras i praktiken.
