”Har svensk sjukvård råd med individanpassad cancerbehandling”
När individanpassade cancervacciner närmar sig klinisk användning ställs det svenska läkemedelssystemet inför hälsoekonomiska utmaningar. Det verkliga genombrottet är inte när vi lyckas utveckla ett vaccin mot cancer, utan när vi lyckas skapa ett sjukvårdssystem där de patienter som behöver behandlingen också får tillgång till den. Det skriver Denice Kidd i ett nytt blogginlägg.
Medicinska genombrott är en sak. Att göra dem tillgängliga för patienterna är en annan. När individanpassade cancervacciner närmar sig klinisk användning ställs det svenska läkemedelssystemet inför nya hälsoekonomiska utmaningar.
Utvecklingen inom cancerbehandling går snabbt. En av de mest intressanta innovationerna just nu är individanpassade cancervacciner, där patientens egen tumör analyseras för att utveckla en behandling som tränar immunförsvaret att känna igen och angripa cancercellerna.
Inom malignt melanom har forskningen nått lovande resultat. Ett individanpassat mRNA-vaccin från Moderna, i kombination med immunterapi från Merck, har i en fas III-studie visat en minskad risk för återfall eller död. Även inom bukspottkörtelcancer pågår forskning som väcker förhoppningar, även om resultaten där fortfarande är preliminära.
För patienterna kan detta innebära en helt ny möjlighet att minska risken för återfall och förbättra överlevnaden. Men det väcker också en fråga som kanske är mindre uppmärksammad än det själva medicinska genombrottet. Hur ska vi finansiera framtidens individanpassade cancerbehandlingar?
En rimlig storleksordning för tillverkning av ett individanpassat mRNA-cancervaccin är över 100 000 amerikanska dollar per patient, enligt flera forskningsöversikter. I Sverige får drygt 5 600 personer per år diagnosen malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer.
Det är rimligt att anta att det kan innebära höga behandlingskostnader
När varje behandling blir unik – vad händer med läkemedelspriset?
Till skillnad från traditionella läkemedel, som kan produceras i stora volymer, behöver dessa vacciner anpassas efter den enskilda patientens tumör. Det kräver genetisk analys, avancerad laboratorieteknik och en särskild tillverkningsprocess för varje patient.
Det är rimligt att anta att detta kan innebära höga behandlingskostnader. Även om storskaligare produktion och effektivare teknik på sikt kan pressa priserna finns det anledning att fundera över hur läkemedelsbolagen kommer att prissätta dessa behandlingar.
Vi har redan sett hur nya avancerade cancerläkemedel kan innebära mycket höga kostnader för sjukvården. Med individanpassade behandlingar finns dessutom en risk att kostnaden per patient blir särskilt hög, samtidigt som patientgrupperna kan vara ett signifikant antal.
Skall vi låta hälsoekonomin styra helt eller kan vi subventionera detta till alla behövande?
Det skapar en intressant affärsmodell för läkemedelsindustrin, men också en utmaning för den offentliga finansieringen.
I Sverige har vi möjlighet att acceptera högre kostnader vid mycket svåra och sällsynta sjukdomstillstånd. Samtidigt innebär inte ett stort medicinskt behov automatiskt att ett läkemedel får finansiering. Det måste fortfarande finnas ett rimligt förhållande mellan kostnad och dokumenterad effekt. I detta fall skulle det dessutom innebära en större grupp individer som skulle behöva få accepterat en högre kostnad för behandling.
Det är här individanpassade cancervacciner bli ett intressant test av det svenska systemet. Om behandlingen kan förlänga livet avsevärt eller förhindra återfall kan det finnas starka argument för offentlig finansiering. Men om priset blir mycket högt kan det uppstå en konflikt mellan patientnytta och sjukvårdens begränsade resurser.
Det skulle skapa en problematisk situation ur ett svenskt perspektiv
Risk för en privat marknad
En annan fråga är vad som händer om den offentliga sjukvården inte anser att behandlingen är tillräckligt kostnadseffektiv.
Riskerar vi då att även här få en utveckling där en privat marknad växer fram vid sidan av den offentliga cancervården?
Patienter med privata sjukvårdsförsäkringar eller tillräckliga ekonomiska resurser skulle potentiellt kunna få tillgång till behandlingar som inte finansieras offentligt, förutsatt att behandlingen är godkänd och erbjuds privat.
Det skulle skapa en problematisk situation ur ett svenskt perspektiv. Vi riskerar att få en cancervård där tillgången till den senaste tekniken inte enbart avgörs av medicinska behov, utan också av patientens ekonomiska förutsättningar.
Det är särskilt bekymmersamt när det handlar om allvarliga sjukdomar där behandlingen kan vara avgörande för patientens överlevnad.
Hur säkerställer vi att nya behandlingar inte bara blir tillgängliga för de som har råd
Behöver vi tänka nytt kring läkemedelsfinansiering?
En sak är säker och det är att individanpassade cancervacciner kommer bli ett viktigt genombrott inom framtidens cancerbehandling. Men den här snabba medicinska utvecklingen väcker frågor som sträcker sig långt utanför laboratorierna och läkemedelsföretagens forskningsavdelningar.
Behöver vi inte redan nu diskutera om dagens modeller för läkemedelssubventionering är tillräckliga för framtidens individanpassade behandlingar.
Hur ska vi prioritera när patientgrupperna inte längre är så små och vårdbehoven stora, kostsamma och effektiva? Hur säkerställer vi att nya behandlingar inte blir tillgängliga enbart för de som har råd att betala privat?
En möjlighet skulle kunna vara resultatbaserade avtal, där läkemedelsföretagens ersättning kopplas till behandlingens faktiska effekt. En annan är särskilda nationella finansieringslösningar för avancerade behandlingar, så att patientens bostadsregion inte får en avgörande betydelse för tillgången…..
Det verkliga genombrottet är kanske inte när vi lyckas utveckla ett vaccin mot cancer, utan när vi lyckas skapa ett sjukvårdssystem där de patienter som behöver behandlingen också får tillgång till den.