8 av 10 vet inte hur medicintekniska produkter säkerhetskontrolleras
Nästan åtta av tio svenskar vet inte hur de kontrollerar att medicintekniska produkter är säkra att använda, visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Läkemedelsverket.
Allt från plåster, febertermometer och rullstolar till produkter för in vitro-diagnostik, som blodsockermätare och graviditetstester, faller under begreppet medicintekniska produkter.
Kunskapen om hur medicintekniska produkter regleras är låg. I en ny Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Läkemedelsverket, svarar endast 21 procent att de vet hur man kontrollerar att en medicinteknisk produkt fungerar och är säker att använda.
Särskilt låg är kunskapen bland unga i åldern 18–34 år. Där uppger 87 procent att de saknar den kunskapen. Bland kvinnorna i åldersgruppen är andelen 89 procent.
Medicintekniska produkter omfattar allt från plåster och febertermometrar till blodsockermätare, graviditetstester, rullstolar och pumpar för läkemedelstillförsel.
— Medicinteknik är ett enormt område med över 3 miljoner olika produkter. Att så få konsumenter vet hur man kontrollerar säkerheten är en viktig signal till oss. Det enklaste sättet att skydda sig själv som konsument är att alltid leta efter CE-märket, säger Helena Dzojic, biträdande direktör för medicinteknik på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
För att en medicinteknisk produkt ska få säljas lagligt måste den uppfylla EU:s krav på säkerhet och prestanda. CE-märkningen innebär att tillverkaren intygar att produkten är säker och gör det den lovar.
Helena Dzojic, biträdande direktör för medicinteknik på Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket varnar samtidigt för riskerna med produkter som saknar märkningen.
— Att använda en medicinteknisk produkt som saknar CE-märkning innebär en direkt hälsorisk, då den sannolikt inte har genomgått de lagstadgade testerna som intygar att den är säker och gör utlovad nytta. Det kan handla om allt från att en blodsockermätare visar felaktiga värden som leder till felmedicinering, till att material i plåster eller kontaktlinser orsakar allergiska reaktioner. Utan märkningen saknas dessutom garantier för att produkten fungerar, att instruktionerna är korrekta eller att det finns en ansvarig tillverkare som kan kontaktas om en olycka inträffar, säger Helena Dzojic i pressmeddelandet.
Myndigheten rekommenderar också konsumenter att kontrollera att märkning och bruksanvisning är på svenska, att tillverkarens namn och fysiska adress framgår och att det finns tydlig information om hur produkten ska användas.
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Läkemedelsverket den 2–7 maj 2026 och bygger på 1 078 webbintervjuer med personer mellan 18 och 84 år.
